Frihandel på gott eller ont? Hela debatten

Sjuka får betala för dåligt frihandelsavtal

Med ett dåligt TTIP-avtal kommer vinsterna för läkemedelsindustrin öka kraftigt på samhällets och de sjukas bekostnad. Därför måste näringsminister Mikael Damberg och regeringen besinna sig och inte acceptera vilket frihandelsavtal som helst.

REPLIK. I det tysta pågår två jättelika förhandlingar om handelsavtal dels mellan EU och USA (TTIP) dels mellan USA och 11 asiatiska länder (TPP). I alla tre områdena klagas på att arbetet är slutet och att näringslivets intressenter verkar ha ”vip-platser” vid bordet. Sekretessen kanske förklarar de olika vantolkningar som nu sprids i krönikan ”Ska Mikael Damberg ta bort demokratin i vårt land?” respektive repliken ”Suhonens kritik mot TTIP är verklighetsfrånvänd” i Dagens Samhälle av socialdemokraten Daniel Suhonen och moderaten Magnus Nilsson.

Enligt Suhonen innebär TTIP en förtäckt nyliberalism med avregleringar medan det enligt Nilsson rör sig om stora vinster för handel och tillväxt och att USA och Europa skulle stärka sina positioner gentemot Ryssland och Kina.

Båda dessa slutsatser är fel. TTIP är inte ett renodlat avregleringsavtal utan ett omregleringsavtal där skyddsregler för miljö, säkerhet etcetera ska elimineras medan i stället monopolskyddet ska stärkas genom nya regleringar för copyright och medicinska licenser etcetera, det vill säga att det blir monopolförstärkande. Suhonen har däremot rätt i att demokratin allvarligt försvagas om företag ges rätt att utanför rättssystemet köra över demokratiska beslut i riksdag, kommuner eller landsting. Men TTIP kan ändå inte betyda slutet för demokratin. 

Nilsson lovar stora ekonomiska vinster som bara är drömmar utan realitet. Ökad frihandel innebär att man ersätter mindre effektiv och skyddad inhemsk produktion med mer effektiv produktion från utlandet. Mer arbetskrävande produktion ersätts av sådan som kräver mindre arbetskraft och då blir jobben totalt färre. Samtidigt ska ju tiotusentals jobb bort i kontrollverksamheten. TTIP innebär därför färre jobb och bara om alla de friställda får nya jobb, vilket är orealistiskt, kan tillväxten upprätthållas. 

Men allt talar för att både effektivitetsvinsten och jobbförlusterna blir försvinnande små eftersom vi redan i dag har så låga handelshinder mellan våra länder. (Den stora boven är jordbruksstöden som ju inte berörs av TTIP). Ytterligare sänkningar av vanliga handelshinder leder till marginella ökningar i effektiviteten - så små att de inte kan registreras av SCB när man beräknar BNP. 

Den amerikanska debatten domineras av handelsexperterna och frihandelsvännerna nobelpristagarna Paul Krugman, Joe Stiglitz och den ledande marknadsekonomen och tidigare Harvardrektorn Larry Summers. Dessa närmast extrema frihandelsvänner, som vill se globala frihandelsavtal, ser inte TTIP och TTP som frihandelsavtal. Deras analys visar att talet om ekonomiska vinster är en illusion och att det intressanta i stället är att maktbalansen mellan demokrati och marknad försämras. Jag delar helt den bedömningen.

Den svenska regeringen och främst näringsminister Mikael Damberg måste besinna sig och inte acceptera vilka avtal som helst. Alla politiskt aktiva på alla nivåer måste agera!

Lyssna på den hårdaste kritikern Joe Stiglitz. Enligt honom arbetar den amerikanske förhandlaren inte på folkets uppdrag utan utifrån läkemedelsindustrins vinstintressen. Avtalet kommer enligt Stiglitz att bland annat leda till att bara de dyraste medicinerna och inte de billiga men lika effektiva kommer att få säljas på apoteken. Generika kan ibland kosta en hundradel av originalet och sparar bara i USA bortåt 1 000 miljarder kronor åt samhället och de sjuka.

Med ett dåligt TTIP/TPP-avtal skulle vinsterna för industrin kraftigt öka på bekostnad av samhället och de sjuka. Inte bara i USA utan också i Europa och i hela världen. Stiglitz sammanfattar: ”Alla kommer att förlora i form av sämre hälsa och för tidig död.”

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.