Singlars rätt till barn hänger nu på landstingen

Feministiskt initiativ har länge förespråkat lika rättigheter för olika typer av familjebildningar oavsett sexualitet och familjekonstellation. Att ensamstående nu äntligen får rätt till assisterad befruktning från och med den 1 april sker inte en dag för tidigt. Det är ett steg mot en jämlikare syn på familjebildning och ett steg bort från tvåsamhetsnormer som diskriminerar och förtrycker personer som av olika anledningar inte lever tillsammans med en annan.

Att ensamstående har rätt till assisterad befruktning på samma villkor som par är ingenting ovanligt. I flera till Sverige närliggande länder har assisterad befruktning för ensamstående länge varit kutym och någonting som många ensamstående föräldrar här i Sverige valt att ta hjälp av. Att upphäva den diskriminerande och förtryckande lagstiftning som tidigare funnits är ett steg på vägen mot att undvika att göra föräldraskap och alternativa familjebildningar till en klassfråga.  

Feministiskt initiativs syn på sexualitet, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och samlevnad utgår ifrån ett normkritiskt perspektiv. Det är av största vikt att det finns ett aktivt arbete kring sexuell och reproduktiv hälsa för alla grupper av människor ur ett mångfaldsperspektiv, som bejakar alla delar av sexualiteten och alla människors särskilda behov.

När det kommer till reproduktiv hälsa och rättigheter är det väldigt viktigt att varje kvinna och varje förälder garanteras ett tryggt och säkert omhändertagande. Varje blivande förälder ska känna sig respekterad och tagen på allvar vid kontakt med vården, oavsett sexualitet eller familjesituation.

Feministiskt initiativ ser det som högsta prioritet att alla kvinnor får en medicinskt säker förlossningsvård som utformas efter kvinnans önskemål. Feministiskt initiativ verkar också för att assisterad befruktning ska vara på samma villkor för alla blivande föräldrar – såväl samkönade som heterosexuella relationer, såväl ensamstående som par.

Frågan är då om Sveriges regering och landsting är beredda att satsa på detta? Redan i dag är det extremt hårt tryck på de kliniker som genomför assisterad befruktning och köerna är långa. Efterfrågan på donerade könsceller är stor och såväl regeringen som landstingen måste upprätta en plan för att öka tillgången. Vägen till barn genom assisterad befruktning är lång för de flesta, och väntan på donation är redan nu ett stort stopp på vägen.

Det är ett måste att landstingen här verkar för att antalet ägg- och spermadonatorer ökar. För att göra detta finns flera möjliga alternativ. 

• Praktiska hinder behöver undanröjas, genom att exempelvis tillåta fler kliniker att utföra assisterad befruktning. 

• Insemination ska kunna utföras av barnmorskor utan att avkall görs på kvalitet och säkerhet, och här spelar landstingen en viktig roll. 

• Satsa på tydliga och faktabaserade informationskampanjer för att uppmuntra människor till donation av könsceller. 

Förutsättningar måste skapas av landstingen för att denna viktiga och efterlängtade reform faktiskt kommer kunna genomföras i praktiken.

Om extra resurser inte skjuts till riskerar vi att hamna i en situation där olika grupper ställs mot varandra i ett system där normbrytare kan komma att missgynnas. Hur kommer blivande föräldrar att rangordnas och prioriteras när landstingens resurser inte räcker till? Det är därför viktigt att vi sätter ner foten och visar på allvar att ensamstående blivande föräldrar inte kommer att missgynnas.

Vi har trots allt två riksdagspartier som på fullaste allvar hävdar att barnets bästa innebär rätt till både en mamma och en pappa samt att samhället inte ska medverka till att skapa familjer med ensamstående föräldrar. Det är ovärdigt svensk familjepolitik!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.