SFI

”SFI är den sämst finansierade skolformen”

Svenska för invandrare (SFI) kritiseras ofta från olika håll. Och visst finns det problem. Men även stor potential. För att den ska förverkligas krävs politisk vilja, samhällsekonomisk analys och ökade resurser, skriver ABF Stockholm:s ordförandeTeres Lindberg och studieombudsman Håkan Wiclander.

Det sägs att kvaliteten inom SFI är för dålig. Andelen behöriga lärare är låg. Utbildningen är likformig trots heterogen grupp. Vissa utförare sparar systematiskt på kostnader för att öka sitt vinstuttag. I granskningar syns hur anordnare fuskat med redovisning eller låtsats ha fler lärare på plats när kommunen besöker, än de har till vardags. Detta vet vi. Orsaksanalys och åtgärdsförslag lyser däremot med sin frånvaro.

Lyssnar man till debatten är det lätt att förespeglas att de brister som finns hör ihop med skolformen och därmed är ofrånkomliga. Än mer hårresande är hur det antyds att det skulle vara eleverna som är problemet.

Roten till skolformens utmaning behöver blottas. SFI är en komplex skolform men svaret är enkelt. Skolverket visar i sin senaste rapport att SFI är den sämst finansierade skolformen. Den genomsnittliga kostnaden per elev var under förra året cirka 40 000 kronor. Det kan jämföras med gymnasieskolan där resurserna per elev är det tredubbla. Att en SFI-klass bara skulle vara i behov av en tredjedel av gymnasieskolans resurser är orealistiskt. Men så ser det ut. Dessutom skiljer sig anslag mellan kommunerna åt: den lagstadgade likvärdigheten är i praktiken en chimär.

SFI behöver resurssättas på ett seriöst sätt. SFI har inte, och har aldrig haft en rimlig chans att ge den kvalitet som eleverna förtjänar och är i behov av.

ABF Stockholm, som bedriver vuxenutbildning med samhällsnyttiga motiv och därför inte är vinstutdelande, vill gå i bräschen för en god SFI-undervisning. Våra lärare har mindre undervisningstid än konkurrenterna och mer tid för planering, rättning, betygssättning och samtal. Det uppskattas: de flesta är nöjda med den SFI vi ger, trots knappa resurser. Till stor del beror detta på vår grundsyn om att sätta elevens lärande  främst.

SFI-lärares yrkesval vilar i ett starkt engagemang i att vilja att påverka samhället till det bättre. Sverige behöver ge dessa lärare förutsättningar att göra sitt jobb. Deras särskilda kompetens behöver tillvaratas och arbetsvillkor och löner behöver, precis som för lärare inom andra skolformer, bli bättre.

Vinstjakten inom välfärden, som gjort några av sina fulaste avtryck inom SFI, behöver stoppas. Men i grund och botten räcker inget av detta om inte kommunerna och SFI-utförare får vad som behövs: mer resurser.

Gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S) tillsatte nyligen en utredning av SFI som ska ge förslag våren 2019. Oavsett vem som får ansvar för SFI i kommande regering så finns här en att göra-lista:

  • Resurssätt SFI på riktigt: Ge den SFI-utbildning som behövs. Betala därefter.
  • Gör en samhällsekonomisk kostnads- och intäktskalkyl på lång sikt. Beräkna den samhällsnytta som välfungerande SFI skulle kunna innebära. Se de stora behov av arbetskraft som Sverige kommer ha. Ställ detta mot den situation vi har i dag där knappa resurser driver fram industriliknande utbildningar med olika grad av kvalitet.
  • Låt SFI-utbildningen bli föremål för en blocköverskridande överenskommelse våren 2019. En sådan behövs och skulle ge tydlig signal utifrån de etablerade partiernas grundläggande värdering: att alla människor bär ett lika värde. Frågor behöver svar: hur ska tillräcklig finansieringen säkerställas på lång sikt? Ska upphandlingar tillåtas? Hur ska de göras så de befrämjar kvalitet?

ABF Stockholms uppmaning till tillträdande regering är: Ta vara på de möjligheter till integration, god utbildning och egenmakt som ett resurssatt SFI skulle innebära. I förlängningen kommer arbetsmarknaden och därmed hela samhället gagnas.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.