Debatt
Jämställdhet
4 januari 2020 kl 05:05

Sexismen i skogsbruket måste upphöra

I dag ägs cirka 43 procent av all privatägd skog av kvinnor. Uppskattningsvis äger vi 4,8 miljoner hektar skog till ett värde som överstiger 65 miljarder kronor. Men fortfarande, år 2020, ses kvinnan snarare som ett objekt än en kompetent person i branschen, skriver företrädare för föreningen Spillkråkan, skogsägare och forskare.

Det här är en opinionstext

Debatten kring nakenkalendrar i skogsbrukssektorn startade efter att föreningen Nyks – Nätverket för yrkesverksamma kvinnor och icke-binära i Skogsbranschen, uppmärksammat att en produktkalender med lättklädda kvinnor på skogsmaskiner distribuerats av skogsmaskinförlaget Ponsse.

Stora skogsorganisationer och skogsföretag i Sverige tog avstånd från kalendern. Sveaskogs vd Hanelle Arvonen utlovade genusvetenskapskurser för maskinförare, Holmens skogsdirektör Sören Petersson ville genast inleda samtal med maskintillverkaren och SCA skogs skogstekniska chef Magnus Bergman sköt upp planerade studiebesök hos Ponsse. SCA kallade även kalendern ”nedvärderande” och ”omodern”.

I samband med skogsmässan SkogsNolia i Umeå i år, gjorde Skogslänet Västerbotten och Nolia en jämställdhetsanalys av mässan. Maskinsäljarna var uteslutande män. Kvinnor serverade mat och dryck. Maskinerna presenterades av showartister i korta kjolar som dansade och sjöng på maskinerna, en normkultur som bevittnats av kvinnliga skogsmaskinförare.

Nyligen (11/12) avslöjade Dagens Nyheter att motorsågstillverkaren STIHL släppt en företagskalender för år 2020. I kalendern syns lättklädda, nästintill nakna kvinnor i fokus med en företagsprodukt vilandes i bakgrunden. Innan kalendern spreds på media gick skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist ut internt med ett köpstopp från maskintillverkaren STIHL. Han påpekade i DN hur skadlig en sådan kalender är för branschens framtid. Den påverkar branschen inte bara ekonomiskt utan den strider även mot värdegrundade policys.  

I utvärderingen av regeringens jämställdhetsstrategi från 2011 rapporterar skogsstyrelsen att skogssektorns jämställdhetsarbete gått framåt, men alldeles för sakta. Det finns en snedfördelning: Trots att 45 procent av 100 utexaminerade studenter från Skogs-och träprogrammet vid Linnéuniversitetet 2018 var kvinnor, arbetar endast 15 procent i dag med skogligt arbete och endast 4 procent av alla skogsentreprenörer är kvinnor.

Kvinnor som äger skog vill se en förändring. Vi äger inte bara skog utan vi bedriver också en ekonomiskt betydande näringsverksamhet. Vi anlitar större skogsbolag liksom mindre fristående skogsentreprenörer.

Sexuella anspelningar, könsexkludering, trakasserier och #MeeToo fanns även i skogsbranschen 2017. #Slutavverkat avslutades med ett öppet brev från kvinnliga jägmästarstudenter till riksdag, regering, högskola och lärosäten, något som förändrade Lantbruksuniversitets jägmästar- och skogsmästarutbildning och gav efterskalv i skogsbruksbranschen.

Liksom skogsstyrelsen vill vi skogsägare se en värdegrundsförändring hos flertalet män och kvinnor som arbetar i skogsbranschen. Vad krävs för att aktiviteter som lättklädda kalendrar blir till ett minne blott?

Enligt Andrea Sundstrand, docent i offentlig rätt vid Stockholms universitet och expert på offentlig upphandling, kan statliga bolag och myndigheter inte utesluta leverantörer på etiska grunder. Till nyhetsbyrån TT (11/12) säger Sundstrand: ”I lagen om offentlig upphandling finns det väldigt noggrant angivet på vilka grunder man kan utesluta en leverantör. Även om man kan tycka att det är oetiskt att visa en bild på halvnakna kvinnor i en katalog är det inte olagligt. Det finns ingen möjlighet att utesluta en leverantör på den grunden.”

Som skogsägare har vi naturligtvis regler och lagar att följa, precis som alla andra näringsidkare, men till skillnad från myndigheter och offentliga upphandlingar har vi friheten att välja de operatörer som följer etiska riktlinjer, jämställdhetsstrategier, Sveriges diskrimineringslag och FN:s Agenda 2030 mål.

Stora delar av den arbetskraft som anlitas för skogstjänster i Sverige finansieras i dag av oss kvinnliga skogsföretagare. Utan kvinnliga skogsägare blir jobben i skogen få. Skogen är till för alla. Vi efterlyser nolltolerans mot sexism för en inkluderande och könsneutral plattform i skogen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.