Jag heter Jeanette Höglund och driver organisationen Vid din sida. Den 24 april anordnar vi en demonstration för att uppmärksamma våra hemlösa pensionärer.
Jag som skriver denna artikel är snart 50 år och är bekymrad över hur min framtid som pensionär kommer att bli. Detta oroar mig – eftersom jag vet hur illa det kan gå. Jag jobbar som ordningsvakt i tunnelbanan och ser mycket elände. En kväll när jag patrullerade på plattformen träffade jag en äldre man som grävde i papperskorgen. Det var så besynnerligt då han verkade städad, ej drogpåverkad och var välklädd. Jag frågade vad han gjorde ute så sent.
Han berättade att han var hemlös och sov på nattbussarna. Hans hustru hade dött och han fick bara behålla pensionen från henne i ett år. Utöver sorgen och ensamheten började de ekonomiska besvären hopa sig. Nu skulle räkningarna som de tidigare delade på betalas. Nu skulle äldreboendet de bodde på be honom att flytta. Han fick tag i en lägenhet till överpris, men klarade inte utgifterna med sin lilla pension. Barnen ville han inte besvära. Efter att ha vänt på varje krona blev han vräkt och gick med några få ägodelar ut i natten. Ensam och rädd.
Det finns fler som han, berättade denne man. Drogfria pensionärer som lever ett liv i hemlöshet och sover utomhus. Går man förbi Centralstationen kan man se dem sittsova på bänkarna.
Mitt möte med denne man resulterade i att jag startade en insamling på Facebook och drog in pengar till kläder och hygienartiklar. Det blev starten till organisationen ”Vid din sida Stockholm”. Mitt hjärta har alltid brunnit lite extra för vår tysta, skygga och bortglömda grupp äldre, som jag ofta träffar i mitt jobb. Och jag har ju sett att behoven är enorma.
Vi stod ute i dagar och nätter och delade ut mat och kläder. Detta har sedan drygt två år ersatts med ett soppkök på onsdagar och söndagar.
Du, Stefan Löfven, har kanske hört talas om oss. Du fick ju en inbjudan att besöka oss under valrörelsen – men prioriterade bort det. Enligt din sekreterare var det någon influencer som var viktigare.
I dag kommer det mellan 30-50 äldre hemlösa pensionärer varje gång vi har öppet. Frusna, hungriga och trötta. Rånade och misshandlade om vartannat. De sover sittandes på bussar, tåg och tunnelbanor. Deras ben är svullna och deras kroppar trötta. De kan inte sova på härbärgen då de känner sig otrygga bland missbrukare.
Nu säger du kanske att detta är kommunens ansvar, inte regeringens. Men vad händer när kommunen inte tar det ansvaret? När Jalle, Birgitta, Håkan och Kenneth inte prioriteras? När våra äldre pensionärers röster inte blir hörda? Vems är ansvaret då?
Jag driver Vid din sida med glädje, men är det meningen att frivilliga organisationer ska förse hemlösa pensionärer med mat, kläder och SL-kort? Är det meningen att detta ska möjliggöras via swishbidrag från allmänheten? Att dessa äldres mättnad ska bero på Ica-handlares välvilja? Är det värdigt ett välfärdssamhälle?
På kort tid har vi lyckats ordna boenden åt åtta äldre personer och vi kämpar på. Men är det egentligen vårt ansvar? Politik handlar väl om prioriteringar? Jag hör att ni precis har lagt en budget. Prioriterade ni då de mest värnlösa människorna i vårt samhälle? För nog finns det väl pengar – det har jag hört Magdalena Andersson säga?
Kom till vår demonstration på onsdag, Stefan Löfven! I skrivande stund har vi fått in över 70 000 namnunderskrifter som vi verkligen vill överlämna till dig.
För även om hemlöshet inte kommer att drabba dig på ålderns höst så håller du nog med om att detta inte är värdigt ett land som Sverige? Jag är stolt över Vid din sida. Det borde du också vara, för vi tar vid där ni brister.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
