Landsbygd

Service och trygghet i hela landet – dags för verkstad

Partiledardialogen på Landsbygdsriksdagen i Örnsköldsvik i maj ingav hopp. Sällan har vi hört en sådan enighet från partiledarna. Även den viktiga frågan om tillgång till service togs upp. Nu måste våra politiker gå från ord till handling, skriver ordföranden för Småkom Peter Lindroth.      

Den sjunde juni fattar riksdagen fattar sitt beslut om landsbygdspropositionen: "En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder – för ett Sverige som håller ihop". Vi i SmåKom oroar oss för utfallet: den politiska enigheten när utredningen "För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd" presenterades i början av 2017 är historia. Om propositionen råder ingen samsyn mellan partierna.

Kommer det att bli servicekontor i varje FA-region?  Nyligen har en utredning föreslagit, att fyra FA-regioner ska få kontor, nämligen Storuman, Torsby, Vansbro och Åsele, utöver ett antal i städer med förorter. Det är ett steg i rätt riktning för dessa orter, medan  långa avstånd till grundläggande samhällsservice fortfarande är ett faktum för många. En bättre lösning – med ett kontor i varje kommun – presenterades redan 2009 i utredningen ”Se medborgarna”.

I dag råder det en bristande samverkan mellan kommunen och statliga myndigheter i frågor som sysselsättning (Arbetsförmedlingen och kommunen), nyanlända/flyktingar (Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och kommunen) och brottsbekämpning (Polisen och kommunen). 

Bristande samverkan har ett pris. För många kommuner är kostsamma parallella system där de tvingats att ta över den statliga myndighetsutövningen ett faktum. Exempelvis har flera kommuner anställt ordningsvakter i brist på polisiär närvaro. Det är dock orimligt att små kommuner tvingas ta ansvar för tjänster som staten har medel för och i uppdrag att tillhandahålla. 

Regeringen har nyligen kommit med en skrivelse om ökad styrning av myndigheternas lokalisering. Tyvärr finns inga skarpa förslag i skrivelsen som skulle leda till en ökad statlig närvaro i hela landet. Ledningen hos enskilda myndigheters får fortsätta att besluta om var myndigheten ska vara lokaliserad. Kommunerna saknar inflytande i dessa processer. Det är först när en myndighet fattat sitt beslut som kommuner informeras om var myndigheterna kommer att finnas. Det krav som tillkommer i skrivelsen är att myndigheten ska lämna en konsekvensanalys vid planering av en annan lokalisering i landet. Det föreslås inga formkrav för analysen, inte heller några konsekvenser för myndigheten beroende på analysens innehåll.  

Polismyndigheten omfattas inte ens av kravet på konsekvensanalys. Men polisens lokala närvaro är en så viktig fråga att den ska regleras av regering och riksdag, inte av myndigheten själv. Det finns drygt 20 000 poliser och 290 kommuner; med styrning och planering har vi tillräckligt med resurser för polisiär närvaro i alla kommuner. I landsbygdspropositionen föreslås en maxtid för polisinsatser och närvaro i varje kommun, ett förslag som bejakades av samtliga partiledare vid dialogen den 19 maj. Nu väntar vi på att en förändring snabbt kommer till stånd.

Statlig service ska finnas för alla medborgare i Sverige. Regeringen måste därför ställa tydliga krav på kommunal närvaro till myndigheter som ska serva medborgarna, exempelvis Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Polismyndigheten.

Det är helt otillräckligt att myndigheterna endast ska behöva informera kommunerna i efterhand om sina beslut att placera eller flytta en myndighet i eller från en viss kommun. Ett krav på samverkan mellan statliga myndigheter och kommuner inför alla förändringar måste därför införas. Inte minst då kommunerna har information om lokala förutsättningar som är nödvändiga för myndigheter att känna till, för att välgrundade beslut ska kunna fattas.

Rösterna från Småkoms 70 medlemskommuner med drygt 550 000 invånare borde intressera partierna. En servicepolitik för alla invånare är möjlig att föra – om bara viljan finns.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.