Skolkommissionen

”Sensationell öppning för staten att ta över ansvaret för skolan”

Någon enighet om skolan verkar det inte bli, men det finns en öppning för utbildningsministern att låta staten ta över ansvaret. Då skulle vi kunna slippa dagens situation där barn som har otur att födas i fel kommun drabbas för livet.

”Nu är det dags att tillsammans hitta lösningarna”, sa utbildningsminister Gustav Fridolin när han presenterade att en Skolkommission skulle tillsättas. Det blir naturligtvis intressant att se hur Fridolin som lovat bred enighet ska hantera att ett av kommissionens viktigaste förslag nu sågas. 
 
Under sommaren
har en avgörande del av Skolkommissionens förslag varit ute på remiss och sågats av både kommunerna och friskolorna, det vill säga de skolhuvudmän som idag har ansvaret för skolorna. Det handlar om den del i slutrapporten som föreslår ett nytt statsbidragssystem och förslag om en gräns för hur lite resurser kommunerna ska kunna ge till undervisning och elevhälsa. 
 
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL skriver i sitt yttrande att det är orimligt att staten ska bestämma att en kommun inte får satsa hur lite som helst på skolan. De kommuner där den politiska ledningen är ointresserad av skolan ska alltså få fortsätta lägga minimalt på undervisning och elevhälsa, menar de i strid med kommissionens förslag. 
 
Men sågningen öppnar också nya möjligheter. 

SKL ser uppenbart bristerna med dagens styrning av skolan. De ser att det är för stor variation mellan hur mycket olika kommuner satsar. De ser att barn som har oturen att födas i en kommun som inte satsar på skolan drabbas för livet. De ser att en elev med särskilda behov som föds i en kommun, där man inte ger mer till de som behöver allra mest, drabbas särskilt hårt. De ser att styrningen av skolan, där staten bestämmer kunskapsuppdraget och kommunerna finansierar, ger en otydlighet som är olycklig. De ser kanske också att med ett kommunalt huvudmannaskap har lärarrollen förändrats och fokus ibland hamnat på annat än skolans kunskapsuppdrag. 
 
Det är sensationellt, men också väldigt välkommet, att SKL nu öppnar för att staten åter tar över ansvaret för skolan. 

I sitt remissyttrande skriver nämligen SKL att man inte har några ”invändningar mot att förutsättningarna för helt andra former av nationell finansiering av skolan utreds” och de menar dessutom ”att ett annat huvudmannaskap för skolan skulle behöva övervägas samtidigt, eftersom goda förutsättningar för att styra och ta ansvar för en verksamhet förutsätter ett mandat att besluta om en verksamhets finansiering”.
 
Jag delar den ståndpunkten. Ska man ha goda förutsättningar för att styra skolan måste mål och medel harmoniera. Den som sätter upp mål för verksamheten måste också vara ansvarig för att det finns medel att nå målen. Sedan kommunaliseringen har detta ansvar varit otydligt. Staten slår fast kunskapskrav och läroplaner, men kommunerna avgör hur mycket resurser som ska tillskjutas och det märks att engagemanget för skolan varierar kraftigt mellan kommunerna. Den dubbla styrningen skapar dessutom otydlighet och innebär att rektorer slits mellan två uppdrag där kommunens budgetuppdrag alltför ofta måste prioriteras framför statens kunskapsuppdrag.
 
Liberalerna vill därför att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.
 
Det är bra att Skolkommissionen föreslår ett golv för hur lite en kommun får satsa på skolan. Det är bra att man diskuterar hur statsbidragen kan fungera bättre. Det är bra att kommissionen vill att staten ska tvinga alla kommuner att avsätta tillräckligt mycket pengar till skolan och elevhälsan. Men allt det där blir bara halvmesyrer. 

Kommissionen har, liksom så många andra, konstaterat att många kommuner, inte orkar med att ha ansvar för skolan. Den rimliga slutsatsen måste då bli att det är dags att erkänna att kommunaliseringen var ett misstag och att staten åter bör ta över ansvaret för skolan. 
 
Utbildningsminister Fridolin har nu möjlighet att bli historisk. När SKL öppnar för en grundlig omprövning av hur svensk skola styrs och finansieras, bör han ta den handen. Med tanke på hur debatten kring statens och kommunernas roller i skolpolitiken utvecklats de senaste åren kan det just nu finnas en öppning för att på allvar planera för hur staten ska kunna ta över ansvaret för skolan.
 
Det skulle vara bra för skolans kunskapsuppdrag, det skulle vara bra för läraryrkets status och det skulle vara särskilt bra för de elever som behöver skolan mest men som nu bor i kommuner där skolan inte prioriteras. Ta chansen Fridolin!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.