Ojämlik skola Hela debatten

Segregation lade ner Rosengårdsskolan

Anna Ekströms slutsats är korrekt, segregationen måste motverkas genom att skapa skolor med en mer blandad sammansättning av eleverna.

Skolverkets chef, Anna Ekström, som också är ordförande för regeringens skolkommission, vill se över det fria skolvalet och införa begränsningar för skolornas antagning av elever. Anledningen är de resultat som man kan se efter nedläggningen av Rosengårdsskolan i Malmö.  

Ekströms uttalanden har fått både Friskolornas Riksförbund och Svenskt Näringsliv att reagera. De vill bevara allt som det är så att de kan fortsätta att ta ut vinster ur skolan. 

Enligt marknadsförespråkarna lades Rosengårdsskolan ned på grund av att skolan var dålig. Kommunen, skolledningen och lärarna gjorde ett dåligt jobb och till slut var skolan så misskött att den måste läggas ner. När eleverna placerades ut i andra kommunala skolor fick de mycket bättre resultat och det, menar marknadsförespråkarna, är beviset på att skolan gjorde ett dåligt jobb. 

Men Rosengårdsskolan är ett tydligt exempel på vad en extrem skolsegregation kan leda till. I grunden ligger den boendesegregation som har blivit allt starkare de senaste 10–20 åren. Bostadsrätter och villor subventioneras med ränteavdrag medan hyresrätter missgynnas. De som inte kan låna till en bostad marginaliseras allt mer.   

I stadsdelar med en negativ boendesegregation får skolan många elever vars föräldrar har en kort utbildning. Det är den faktor som är den enskilt viktigaste för barnens skolframgång. Dessutom har dessa stadsdelar fler sociala problem och fler föräldrar som är arbetslösa. Dessa problem hos de vuxna tar barnen med sig till skolan som får en svår uppgift med att få till en välfungerande undervisning.  

Ovanpå boendesegregationens effekter tillkommer sedan en skolsegregation orsakad av det fria valet. När undervisningen inte fungerar reagerar en del av föräldrarna och väljer att flytta sina barn till en annan skola. De föräldrar som flyr är de stabila och relativt välutbildade och det förstärker den segregation som boendet har grundlagt. 

Kommunen försöker möta segregationen genom att sätta in extra lärarinsatser och en rad andra åtgärder. Det har viss effekt men det förmår inte vända utvecklingen. Dessutom försvåras kommunens arbete av att det hela tiden startas nya fristående skolor som värvar de mest studiemotiverade eleverna. 

I detta skede har segregationen blivit ett självspelande piano. Allt samverkar till att förstärka segregationen och alla som kan flyr. Till slut har segregationen gått så långt att man måste lägga ner skolan. 

Det är således segregationen som leder till att skolan måste läggas ner. Malmö kommun, skolledningen och lärarna på Rosengårdsskolan gjorde vad de kunde för att motverka segregationens effekter men uppgiften var övermäktig.   

En skolas resultat avgörs av dess elever och deras föräldrar. Sorterar vi eleverna efter föräldrarnas utbildningsnivå, så som sker i dag, får vi stora skillnader mellan skolorna. Skillnaderna har fördubblats sedan 90-talet och vi har fått vinnar- och förlorarskolor.  

Systemet med det fria skolvalet, systemet med skolpeng, frånvaron av antagningsregler och att aktiebolag kan tjäna pengar på att plocka ut ett positivt segregerat elevurval, leder sammantaget till skolsegregation och försämrade resultat. I första hand är det elever som till exempel de på Rosengårdsskolans högstadium som drabbas och de har många kamrater runt om i Sverige. Och ju fler aktiebolagsskolor som startar desto värre blir skolsegregationen. 

Det är heller inte så att det fria valet inneburit fler ”klassresor” som svenskt Näringsliv tycks tro. Det är färre elever med kort studiebakgrund som kommer in på gymnasieskolan idag jämfört med 90-talet.   

Anna Ekströms slutsats är korrekt, segregationen måste motverkas genom att skapa skolor med en mer blandad sammansättning av eleverna. Det vinner alla på och det visar exemplet Rosengårdsskolan. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.