Se upp för pass med falska uppgifter

Nyligen dömdes fem tonåringar i Uppsala tingsrätt till sluten ungdomsvård i drygt ett år vardera för våldtäkt mot en 15-årig pojke. Fallet har förståeligt nog rönt stor uppmärksamhet. En detalj som har orsakat mycket ilska är att en av de dömda enligt Migrationsverkets bedömning är 18 år gammal. Men han påstår själv att han 17, vilket räddade honom från det högre straffet på sex år. 

Anledningen till att man går på pojkens ord är att bevisbördan är hans gentemot Migrationsverket, men inte i inför en domstol i ett våldtäktsmål. Alltså tror rätten på hans påstående om att han är 17 år även om Migrationsverket inte gör det. Rent juridiskt är utfallet således begripligt, trots anstötligheten. 

Begriplighet gäller emellertid inte alla våldtäktsmål där förövare kommer lindrigt undan. Det finns konkreta problem kring det här med ålder och identitet som är värda en mer gedigen juridisk debatt. Vi vill med denna artikel lyfta fram ett sådant problem. 

I Skaraborgs tingsrätt den 14 juni 2016 fälls en jemenit (nedan kallad MA) född 960522 för våldtäkt mot barn. Påföljden blev skyddstillsyn med särskild behandlingsplan. Mannen var enligt Migrationsverkets uppgifter 19 år gammal vid brottets begående, vilket grundar sig på att MA ”i samband med viseringsansökan vid franska ambassaden i Sanaa uppvisat ett jeminitiskt hemlandspass med uppgift om att han var född 1996.”, som tingsrätten noterade. Trots att hans ålder anges som 960522 i tingsrättens dom, döms han ändå som 16 år gammal – utan tillförlitliga objektiva fakta.

Inför MA:s överklagande till Göta Hovrätt framlägger försvaret ett pass, utfärdat 160511. Det märkliga är att passet har utfärdats i Sanaa, Jemen – under den tid han var frihetsberövad, 160421-160603. Det nya passet är enligt Nationellt Forensiskt Centrum tekniskt sett äkta och mannens födelsedatum är enligt detta 990522. 

Det nya passet väcker frågor. Hur kan en frihetsberövad man i Sverige få ett pass utfärdat i Jemen? Märk väl att bland kraven för att få ett jemenitiskt pass anges bland annat:

-It is very important to include the finger print of your left thumb.

-If you want to correct or change your birth date, you must submit your original birth certificate or an exact colored photocopy of it.

Landinfo, som är Norges motsvarighet till Lifos, Migrationsverkets center för landinformation och landanalyser, gör gedigna rapporter och ur analysen om passprocessen i Jemen kan läsas:

Det utfärdas fortfarande pass i Sanaa, men inte dagligen, enligt ambassaden. Vanliga personer kan få ett pass, men myndigheterna utför inte alla kontrollprocedurer i enlighet med reglerna. (...) Ambassaden noterade vidare att pass som utfärdas efter mars 2015 bör undersökas noga av myndigheterna i andra länder, då det kan hända att pass utfärdas under ’sviktande omständigheter’…

Kort sagt. Varningsflagg är rest för pass utfärdade i Jemen. Givet denna omständighet är det besynnerligt att Göta Hovrätt inte verkar ha reflekterat över hur processen med formulär, fingeravtryck och födelsebevis gick till medan mannen satt inlåst. Därtill har det nya passet åberopats endast i hovrätten, trots att det enligt utfärdandedatumet bör ha existerat redan när mannens sak prövades i tingsrätten. Varför passet inte lades fram då ges det ingen förklaring till. 

Dessa krumbukter hade kunnat undvikas om en åldersbedömning gjorts, vilket hade kunnat ske med stor ackuratess enligt internationella riktlinjer. (Ny lagstiftning kring detta är på gång. Red.anm.) Då hade också domen avkunnats på korrekta grunder och mannen hade dömts enligt 6 kap. 5 § för sexuellt utnyttjande av barn till fängelse i högst fyra år. Och utvisning. 

Processen slutar istället med att Göta Hovrätt mildrar tingsrättens dom till 90 timmars samhällstjänst, vilken anses verkställd genom att MA varit frihetsberövad som häktad i målet. Så reducerades våldtäkten av en 13-årig flicka, begången av en officiellt vuxen man, till en bagatell. 

Förutom behovet av åldersbedömningar behövs en betydligt större vaksamhet än vad som verkar vara fallet idag gentemot förekomsten av äkta passdokument med förfalskade uppgifter. 

Att pass från Jemen, Irak och Afghanistan inte uppfyller kraven för säkra pass är till exempel väl känt.  Det svenska rättsväsendet måste ha kriterier för när ett pass innehåller säkerställd information, inte bara acceptera att dokumentet är tekniskt äkta. Detta är högaktuellt just nu då HD i december 2016 medgivit en man prövningstillstånd gällande påföljd och utvisning efter mordförsök på en polis i Borås, baserat på ett ”äkta” irakiskt pass som dykt upp efter tingsrätts- och hovrättsdomarna.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.