Debatt
Krisberedskap
9 maj 2017 kl 05:30

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

”Se till att civila har kunskap att agera vid en kris”

Kommunerna har ett särskilt ansvar för att ge sina invånare de verktyg som behövs för att kunna ta ansvar och bidra aktivt vid en allvarlig händelse.

Det här är en opinionstext

Nils Svartz
vikarierande generaldirektör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB

Enskilda människor som kan och vill hjälpa till är en kraftfull resurs vid allvarliga händelser. Det senaste exemplet är de många frivilliga insatser som gjordes i samband med terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm i början av april.

Men studier som MSB har gjort visar att många inte vet hur de kan förbereda sig om vardagen vänds upp och ned och samhällets service och tjänster inte fungerar som vi är vana vid. Det riskerar att leda till att människor som skulle ha kunnat vara en resurs vid allvarliga samhällsstörningar istället blir hjälpbehövande. Samma studier visar också att en majoritet av befolkningen anser att de har ett personligt ansvar vid en samhällsstörning, och tycker att det är viktigt med frågor som rör den egna och anhörigas säkerhet och beredskap inför allvarliga händelser. Viljan att ta ansvar finns alltså. Det är insikten och kunskapen om hotbilder och hur man kan förbereda sig som saknas. 

Verktygen som behövs för att öka människors riskmedvetenhet och förmåga att aktivt bidra vid en samhällsstörning finns ute i kommunerna. Därför behöver också kommunerna blir bättre på att engagera sina medborgare i beredskapen för olyckor och kriser - det vill säga att ta till vara på människors vilja att hjälpa till.

Alla kommuner har ansvar för att analysera lokala hot och risker, ett arbete som regleras genom MSB:s föreskrifter. Risk- och sårbarhetsanalysen ska omfatta hela hotskalan – från olyckor och naturhändelser till samhällskriser, krig eller krigsfara. Men många kommuner kan använda sin risk- och sårbarhetsanalys mer aktivt. Analysen är ett kraftfullt verktyg för all samhällsplanering, och ska även vara en konkret utgångspunkt för information till medborgarna.

Vilka risker finns i just vår kommun? Hur kan du bidra till att minska risken eller konsekvenserna av en samhällsstörning? Och vilken beredskap behöver du och dina närmaste ha för att kunna hantera olika händelser? Det är viktig och användbar riskkommunikation som människors har rätt till och behöver ha för att kunna fatta kloka och självständiga beslut inför och under en allvarlig händelse.

Vissa kommuner behöver prata om översvämningsrisker, andra om risken för vattenbrist. Det finns kommuner med särskilda olycksrisker på grund av en industri, ett kärnkraftverk, en stor trafikled eller en flygplats. Kustkommuner behöver ha beredskap för oljepåslag och sjöolyckor, en storstadskommun kan behöva se över evakueringsförmågan vid storskaliga olyckshändelser eller terrorattentat.

Varje kommun har sin egen särart, sin egen sårbarhet, men alla kan drabbas av exempelvis epidemier eller strömavbrott. Och vid långvariga elavbrott slutar inte bara värmeförsörjningen att fungera, det påverkar allt: vattenförsörjning, butikernas it-system, bensinpumpar, transporter och telekommunikationer.

Arbetet med Sveriges samhällsskydd och beredskap ska bidra till såväl människors som samhällets och nationens säkerhet. Ansvaret för det arbetet berör alla; myndigheter, näringsliv, frivilligorganisationer och enskilda. Men kommunerna har ett särskilt ansvar för att ge sina invånare de verktyg som behövs för att alla ska kunna ta ansvar och bidra aktivt vid en händelse.

Hushållens beredskap för att klara en besvärlig vardag behöver bli bättre. Att reflektera över hur man själv och ens nära skulle påverkas vid en samhällskris är ett första steg. Nästa steg är praktiska förberedelser för att klara fyra grundläggande behov: mat, vatten, värme och möjligheten att kommunicera med anhöriga och att ta emot viktig information.

Varje enskild person är en viktig resurs för Sveriges beredskap. Det gäller inte minst mot bakgrund av den återupptagna planeringen för civilt försvar. Men det är kommunerna som avgör hur väl vi tar tillvara på den resursen.

Fotnot: 8-14 maj 2017 genomförs Krisberedskapsveckan, en nationell informationskampanj där kommunerna tillsammans med lokala föreningar, näringsliv och myndigheter genomför aktiviteter för att bjuda in invånarna till dialog om hur lokalsamhället påverkas vid olika händelser. MSB har initierat kampanjen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 9 maj 2017 kl 05:30
Uppdaterad: 15 oktober 2018 kl 13:24

Skribent

Nils Svartz
vikarierande generaldirektör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB