Debatt
Överförmyndare
21 mars 2018 kl 14:43

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

Se över reglerna – men behåll ideella gode män

De regelverk och system som styr ställföreträdar- och överförmyndarverksamheten är i akut behov av en översyn. Men, att slänga bort det svenska systemet med ideella krafter vore olyckligt då de i dag både tillför ett viktigt samhällsperspektiv och sparar resurser.

Det här är en opinionstext

Carl-Johan Carlborg
FSÖ-medlem, ordförande ÖFN Helsingborg

De senaste 15 åren har berörda politiker och myndigheter ett antal gånger uppmärksammats på att de regelverk och system som styr landets ställföreträdar- och överförmyndarverksamhet är i behov av en genomgripande översyn.

Nu senast, i april 2017, har SKL i en skrivelse till regeringen begärt att en utredning tillsätts för att i grunden se över och förnya lagstiftningen. Vidare kom Riksrevisionen, som sedan 2016 granskat verksamhetsområdet, med sin slutrapport i december 2017. Där konstateras att verksamheten har betydande problem och brister, där enskilda personer lider ekonomisk, personlig och rättslig skada och man rekommenderar regeringen att tillsätta en utredning som ser över systemet i sin helhet.

Detta är nu högst angeläget, eftersom verksamheten berör så många människor, som på grund av sjukdom, funktionshinder, ålder med mera är oförmögna att tillvarata sina intressen och därför behöver hjälp.

Länsstyrelsen i Dalarna har i över två år haft regeringens uppdrag att ta fram statistik på området och uppskattar i dagsläget att cirka 140 000 personer, så kallade huvudmän, har över 100 000 ideellt och frivilligt arbetande gode män och förvaltare som ställföreträdare. Deras ansvar under överförmyndarens tillsyn beräknas idag omfatta förvaltning av huvudmäns inkomster och tillgångar till ett värde av omkring 50 miljarder kronor.

Viktigast av Riksrevisionens rekommendationer framstår en översyn eller omarbetning av dagens föråldrade regelverk, som har sitt ursprung i 1924 års förmyndarskapslagstiftning. Den ingår i föräldrabalken och är i flera avseenden inte anpassad till dagens förutsättningar och behov.

Det är också angeläget att verksamheten får en central förvaltningsenhet med ett tydligt samlat ansvar för frågor som berör verksamheten på nationell nivå. Sådan saknas helt idag, vilket gör ärendehantering och tillsyn ojämlik och rättsosäker. Tillsynen sker genom inspektioner av sju länsstyrelser. De saknar egentlig samordnad granskning och utvärdering för att ge en samlad bild till grund för utveckling och förbättringsinsatser.

Andra uppgifter en sådan enhet med fördel kan svara för är att ta fram tillförlitlig officiell statistik över verksamheten, lägga upp och samordna utbildningsinsatser för anställda handläggare och förordnade ställföreträdare samt vara ett forum för rådgivning och stödinsatser till verksamheterna ute i landet. I våra nordiska grannländer har redan översyn av systemen i sin helhet både gjorts och genomförts.

Såväl SKL som Riksrevisionen är tveksamma till om ställföreträdarskap fortsatt skall bygga på frivilliga ideella krafter. Vi ser betydande fördelar med att slå vakt om detta, eftersom det ger en i sammanhanget värdefull lokal samhällsförankring i stället för myndighetskaraktär. Dessutom är systemet mycket kostnadseffektivt. I Norge bygger ställföreträdarskap fortsatt på idealitet och frivillighet. I Finland har man valt att professionalisera ställföreträdarskap, vilket lett till kraftiga ökade kostnader för verksamheten. På vissa begränsade områden kan det dock vara klokt att överväga professionella insatser.

Tiden från beslut om utredning och översyn till genomförande har i våra nordiska grannländer tagit fem till åtta år. Det är därför angeläget att starta processen nu, utan ytterligare fördröjningar.

Verksamheten bedrivs idag mycket kostnadseffektivt, till en samhällskostnad på cirka två miljarder kronor. Detta får inte förringa och förhindra utvecklingen dess värde som samhällsinsats, eftersom den direkt berör så många som 140 000 av våra mest sårbara och utsatta medborgare. Detta kan jämföras med till exempel verksamheten för personlig assistans, som till en samhällskostnad på nära 30 miljarder kronor berör knappt 20 000 personer!

Föreningen Sveriges Överförmyndare (FSÖ) är en ideell, oberoende, intresseförening för förtroendevalda och tjänstemän inom verksamhetsområdet. Föreningen har över 900 medlemmar från samtliga delar av landet. Ändamålet är att tillvarata medlemmarnas intressen främst genom intressebevakning, kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte och genom kontakter med myndighete, som remissinstans och deltagande i utredningar. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 21 mars 2018 kl 14:43
Uppdaterad: 1 april 2019 kl 12:50

Skribent

Carl-Johan Carlborg
FSÖ-medlem, ordförande ÖFN Helsingborg