Skola

Se de särbegåvade eleverna

Barn är olika. Skolan ska ha plats för alla. Det där är lätt att säga, men det betyder allt att göra. En grupp elever som sällan tar plats i debatten, för vilka skolan borde vara lustfylld men ofta blir ett stort hinder på vägen mot vuxenlivet, är elever med särskild begåvning, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Ett barn som tidigt får en plats, som får känna att man duger och kan utvecklas, blir den bästa vuxna den kan vara. Ett barn som trycks ner, hålls tillbaka, inte får ta plats, blir på så många sätt en förlust för oss alla.

En grupp elever som sällan tar plats i debatten, för vilka skolan borde vara lustfylld men ofta blir ett stort hinder på vägen mot vuxenlivet, är elever med särskild begåvning. Det kan handla om att man har lätt för ett ämne, snabbt blir färdig med uppgifterna, eller att man i alla teoretiska ämnen ligger betydligt före sina jämnåriga klasskamrater.

Ofta upplever eleven att man inte får uppgifter som utmanar och skolan upplevs meningslös och ibland till och med ångestfylld. Upplevelserna och utmaningarna skiljer sig mycket åt. Det som förenar är att skolan har svårt att hantera olikheterna. Känslor av utanförskap är ofta en del av bilden. Mobbning är inte ovanligt.

Föräldrar som engagerar sig för sina barn får råd av omgivningen som mer är färgade av någon slags jantelag eller vilja att alla barn ska vara lika, än vad forskningen säger. Istället för att stödjas i hur man bäst utmanar barnen får föräldrar höra att man ska bromsa, säga nej. Det är inte ovanligt att föräldrar blir misstänkliggjorda av omgivningen för att barnen kan mycket. Men det här handlar inte om barn som lär sig mycket för att föräldrarna trycker på, utan om barn som har en förmåga som samhället bör välkomna.

Betydelsen av att tidigt identifiera elever med särskild begåvning kan inte nog understrykas. Ju tidigare undervisningen kan anpassas för att möta eleven där just den befinner sig, desto mer meningsfull kan skolgången kännas för varje elev. 

Vi behöver göra mycket mer för att elever med särskild begåvning ska utmanas och trivas i skolan. Därför vill vi:

1/ Samla myndigheterna i ett särskilt uppdrag för särskilt begåvade barn. Skollagen ger barn rätt att utmanas, och utveckla sin kunskap så långt det går. Det kan göras genom djupare studier i ämnet, mentorskap till andra elever eller en plan som spänner över olika ämnen där eleven har olika kunskapsprofil. Men kunskapen om hur detta ska gå till är begränsad. Därför behöver ett särskilt nationellt skolutvecklingsprogram byggas upp som ger lärare och rektorer tillgång till modern kunskap och beprövade praktiska verktyg för deras undervisning. Skolinspektionen behöver också ha former för att granska att skollagen följs, att elever som behöver särskilda utmaningar i ett ämne får det.

2/ Stärka samarbetet mellan stadier och mellan skolor och högskolor/universitet. Svensk skola är onödigt åldersstyrd. Det finns exempel på hur en elev kan läsa ett eller flera ämnen i en högre årskurs än sin egen, hur skolor kan samarbeta med forskare inom ett ämnesfält och hur en elev kan påbörja en högskoleutbildning innan hela gymnasiet (eller grundskolan) är genomgången. De goda exemplen behöver utvecklas och spridas. Det finns också mycket att lära från andra länders erfarenheter. Presumtionen bör såklart vara att om en elev kan utvecklas betydligt bättre i ett ämne i en högre årskurs ska det finnas en sådan möjlighet.

3/ Distansundervisning ska betraktas som stödåtgärd. Distansundervisning är ofta en möjlighet och ett komplement för elever med särskild begåvning. Lagstiftning om att distansundervisning ska kunna betraktas som stödåtgärd, och därmed en rättighet under vissa omständigheter. 

4/ Lagstiftningen bör säkra rättigheter för den elev som går i en högre årskurs. Idag följer vissa rättigheter i skollagen, som t ex rätten till plats på fritidshem, elevens årskurs och inte ålder. Det ställer till problem för elever som går i årskurs över sin ålder. Skollagen bör ändras så att den typen av rättigheter i normalfallet följer ålder och inte årskurs. Även rätten till studiestöd behöver ses över i syfte att få till en mer flexibel utformning.

5/ Fördela medel till organisationer som arbetar för elever med särskild begåvning. Skolan kommer aldrig kunna göra allt. Att organisationer till exempel skapar mötesplatser, letar stipendier och hjälper till med kontakter till internationella utbildningar på hög nivå är viktigt, inte minst för att elever med särskild begåvning ska ha samma chans att utveckla sin begåvning oavsett vilken familj eleven växer upp i. Vi vill därför stärka sådana organisationer med statliga resurser.

Elever med särskild begåvning har inget problem som behöver lösas. De bär på en stor möjlighet för sig och för oss alla. Skolan måste byggas om för att kunna möta och utmana elever på olika nivåer. Den kunskap och det engagemang som finns hos många i lärarkåren ska tas tillvara.Eleverna och deras föräldrars erfarenheter ska komma till användning. Utifrån det har vi formulerat Miljöpartiets  förslag och hoppas att fler partier följer efter.
 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.