Abort

Se barnmorskors samvete som en tillgång

Rättegång pågår om Landstinget Sörmlands beslut att neka barnmorskan Linda Steen anställning för att hon vägrar utföra aborter. I många andra yrken ses samvete som en tillgång – varför gäller det inte barnmorskor? Med tanke på barnmorskebristen framstår landstingets beslut som blind principfasthet.

Sedan en abort inte fullbordades i vecka 9 utan slutfördes först efter 22:e graviditetsveckan, då ett foster juridiskt sett betraktas som ett barn, och föddes fram levande, har många upprörts. Norrländska Socialdemokraten (13/9) skriver att enligt den anmälande barnläkaren vid sjukhuset i Gällivare, där händelsen ägde rum, levde barnet i upp emot en halvtimme innan det självdog. Barnmorskorna uppmanades att varken tillkalla barnläkare eller ge livsuppehållande vård.

År 2011 slog sjukvårdspersonal som kände djupt obehag kring de sena aborterna larm då foster ibland fortfarande levde när det kom ut. ”Olika foster är olika livsdugliga. I år har vi haft två aborter, en i vecka 18 och den andra i vecka 22, där fostren fortfarande levde när de kom ut. De andades och rörde på sig i upp till en timme efteråt”, sa en sjuksköterska till Dagens Medicin som rapporterade om händelserna. ”Alla tycker det är jätteobehagligt. Folk slutar på grund av det här. Ska det verkligen vara så här?”

Nu när barnmorskan Linda Steen i dagarna vill få sin samvetsfrihet prövad i Nyköpings tingsrätt i relation till landstinget i Södermanland är det situationer som de nämnda hon vill undvika. Till Världen i dag (21/9) säger hennes juridiska ombud, Ruth Nordström, att Steen kan ge stödjande vård under och efter aborten; ”Det hon inte vill göra är att sätta igång aborterna eller bära iväg barnet så att det får ligga och självdö”.

I de flesta yrkessammanhang ses samvetet som en tillgång. I etikforskaren och docenten Susanne Wigorts Yngvesson bok ”Frihet till samvete” (Timbro förlag 2016) ges ett flertal exempel på detta. Samtidigt ses samvetsfrihet för barnmorskor som något problematiskt. Ofta får många då höra att man bör göra ett annat yrkesval om man inte gillar arbetsuppgifterna.

På de flesta kliniker där obehagliga arbetsuppgifter, till exempel abortsituationer, uppstår kan dessa lösas om det finns en respektfull attityd för vårdpersonalens samveten.

Att vårdpersonal har vanligare att utveckla utbrändhet när samvetet ses som en börda och att man behöver döva det för att kunna stanna kvar i vården, framgår med tydlighet i en studie gjord 2012 av Astrid Norberg, professor emerita i omvårdnadsforskning, vid Umeå universitet.

Men i stället säger landstinget nej till samvetsömma barnmorskor. En kränkning av de mänskliga rättigheterna enligt Europakonventionen, menar tidigare ordföranden för Civil Rights Defenders, advokaten Percy Bratt.

I praktiken skulle Steens övertygelse endast kunna ses som problematisk vid sena aborter, vilka är ytterst få. Dessa är planerade, vilket enkelt skulle kunna lösas med schemaläggning. I stället nekades Linda Steen anställning – trots tillräckliga kvalifikationer och personalbrist på landstingets förlossningsavdelningar.

Tar man dessutom in Sveriges kommuner och landstings, SKL:s, enkät innan sommaren om akut brist på barnmorskor i landet i beräkningen (80 procent av alla landsting meddelade att de har svårt att rekrytera barnmorskor), vittnar landstingets inställning snarare om blind principfasthet än om patientsäkerhet. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.