Regeringsöverenskommelsen innehåller besked om att en primärvårdsreform, med en stärkt fast läkar- och patientkontakt, ska genomföras. Det välkomnar vi, då en viktig faktor inom sjukvården är kontinuitet för patienten, speciellt för de äldre som ofta är multisjuka.
En situation där patienten träffar olika läkare vid varje vårdtillfälle och där det ofta saknas en huvudansvarig läkare att vända sig till är inte acceptabel. Det krävs en tydlig lagstiftning där regler om rätt till fasta vårdkontakter klargörs.
Vi anser att varje patient har rätt till en patientansvarig läkare. Detta skulle stärka kontinuiteten och effektivisera resursanvändningen. Det skulle ge en human och patientvänlig sjukvård, där läkaren lär känna patientens behov och sjukdomshistoria.
För de äldre väntar dock tyvärr fortsatt långa vistelsetider på akutmottagningarna. Detta medför stor risk för onödiga komplikationer såsom fallolyckor, uttorkning och förvirringstillstånd. Det akuta omhändertagandet av äldre personer måste förändras och förbättras.
Genom att inrätta ett särskilt snabbspår på akuten får de äldre patienterna rätt specialistvård snabbare, samtidigt som trycket på akutmottagningen minskar. Vi har länge drivit frågan om att äldrevårdscentraler ska inrättas, där de äldre prioriteras och tas om hand på ett tryggare sätt.
Vi anser också att det behövs en ny lag, som ger vård- och omsorgsbehövande äldre en starkare ställning. Vi anser att begreppet ”skälig levnadsnivå”, som inte är gott nog, ska fasas ut och ersättas av ”goda levnadsvillkor”. Det är hög tid att de rättigheter som anses självklara för andra grupper i samhället även blir självklara för vård- och omsorgsbehövande äldre.
För närvarande råder brist på yrkesutbildad personal inom vård och omsorg av äldre personer. Denna brist förväntas kraftigt öka de kommande åren. Staten och huvudmännen, samt privata utförare, måste i samverkan vidta långsiktigt hållbara åtgärder för att främja kompetensförsörjningen.
Vi anser dock inte att snabbutbildning till undersköterska är rätt väg att gå. Den statliga myndigheten IVO har pekat ut dåliga kunskaper i svenska språket hos hemtjänstpersonal som ett riskområde som kan leda till kvalitetsproblem, felaktigt utförd omsorg och vårdskador.
Att personal kan förstå och göra sig förstådd är givetvis viktigt för äldre, inte minst om den äldre drabbats av demenssjukdom eller nedsatt hörsel. Kollegor och anhöriga ska givetvis också känna sig trygga med att kommunikationen fungerar. Vi anser att personal inom äldreomsorg och hemtjänst ska behärska grundläggande svenska, vilket också ska vara ett krav vid nyanställningar.
Det är bra att regeringen vill satsa på vård av sköra äldre, men man har låst fast sig vid att äldrevård främst ska ske i primärvården. För att de äldre ska garanteras en bättre vård måste man förändra hela vårdkedjan.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
