Extremism

SD: Inga pengar till anti-demokratisk verksamhet

En demokrati måste i någon mån tåla att anti-demokratiska budskap uttrycks. Det är en del av yttrandefriheten. Men varför i hela världen ska vi någonsin tåla att svenska skatter finansierar spridning av intolerans, av anti-västliga och ibland våldsbejakande budskap?

I  förra  veckan  släppte  Försvarshögskolan  rapporten Mellan salafism och salafistisk jihadism, om  den  våldsbejakande  islamismen i  Sverige. I den kunde vi bland annat läsa om de anti-demokratiska budskap som sprids från salafistiska predikanter. Det handlar om stöd till jihadistiska grupperingar, terrorgrupper och förhärligande av våld och martyrskap. Men även om hur kvinnor bör bete sig, hur de bör vara klädda - och att de i dessa avseenden ska kontrolleras av män. Likaså förekommer uttalad homofobi och antisemitism.

En  demokrati  måste  i  någon  mån  tåla  att  anti-demokratiska  budskap  uttrycks.  Det  är  en  del  av yttrandefriheten. Men varför i hela världen ska vi någonsin tåla att svenska skatter finansierar spridning av  intolerans samt av  anti-västliga  och  ibland  våldsbejakande  budskap? 

Det  är  inte  kostsamt  att  sprida budskap, oavsett innehåll. Men i de fall ambitionen är långsiktig, systematisk och organiserad - vilket den  i  förekommande  fall  tyvärr  är - krävs  finansiella  resurser  och  de  kommer  till  viss  del  ifrån skattepengar.

Följande är exempel från verkligheten:

  • Personer som har rest från Sverige för att strida och begå brott i terroristorganisationer har som bekant fått  finansiella  möjligheter  till  detta  genom  det  svenska  bidragssystemet.  Ett  exempel  är  felaktig utbetalning av assistansersättning enligt LSS.
  • Undandragande av moms genom handel med elektronikprodukter som till exempel mobiltelefoner. Dessa köps momsfritt utomlands och säljs med moms i Sverige. Men i falsk bokföring anges att varorna sålts vidare utomlands och därmed varken deklareras eller inbetalas någon moms.
  • Skolor och utbildningar; från koranskolor till förskolor, från folkhögskolor till föreningar och läger för ungdomar. Här kan noteras att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har beslutat att inte längre ge ekonomiskt stöd till Svenska Unga Muslimer, som samverkat med en ungdomsförening representerad av en person med en stark salafistisk profil.

Vi måste alla konstatera att ovanstående verksamheter har en låg grad av transparens och sannolikt i nuläget alltför begränsade möjligheter för att myndigheter effektivt ska kunna granska med avseende på förekomst  av  anti-demokratiska  inslag.  Vi ser  transparens  som något  positivt  när  det  gäller  den enskildes möjlighet till insyn i det allmännas verksamhet. Men ibland, som fallen ovan tydligt visar, är det nödvändigt att myndigheterna ges större möjlighet att granska användningen av skattemedlen.

Vi i Sverigedemokraterna kan aldrig, aldrig någonsin, acceptera att svenska skattepengar finansierar anti-demokratisk och i förekommande fall brottslig verksamhet. Vi vänder oss skarpt emot den slapphet som möjliggjort att detta har kunnat äga rum.

Vi vet att en demokrati måste tåla och kunna hantera anti-demokratiska inslag. Men vi hoppas innerligt att förnuftet segrar och att vi alla inser att våra värden, som bland annat demokrati, jämställdhet mellan könen, trygghet,  tilltro  till  medmänniskor  och  myndigheter  och  fredlig  lösning av  konflikter  måste värnas. Vi har ett ansvar att föra våra värden vidare till kommande generationer. Detta förutsätter, som ett absolut minimum, att vi har kontroll över att skattebetalarnas pengar används anständigt. Att inte ens ha fullgod insyn i problemens omfattning, att vi sannolikt bara ser toppen av ett isberg, är inget annat än ett hån mot skattebetalarna. Vi har alla rätt att veta att våra skattepengar inte hamnar i fickorna hos någon med en anti-demokratisk agenda.

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.