Energiskatter

SD: Höjda energiskatter försämrar klimatet

Risken är uppenbar att förslaget om höjd energiskatt på bränslen med sitt ensidiga fokus på Sverige leder till ökade globala utsläpp och en allvarlig försämring av leveranssäkerheten av el i våra storstadsregioner, skriver Sverigedemokraternas energipolitiske talesperson Mattias Bäckström Johansson och ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt.

Regeringen och stödpartiernas förslag om chockhöjda skatter för kraftvärmen i Sverige börjar nu ge effekt i negativ bemärkelse. Trots motstånd från oss samt flera varningar från remissinstanser gällande konsekvenser som eleffektbrist, i framförallt Malmö och Stockholm, har regeringen ändå valt att gå vidare och inför nu höjd energi- och koldioxidskatt på bränslen.

De höjda skatterna kommer att tvinga fossileldade kraftvärmeverk att stänga i förtid vilket i sin tur leder till minskad inhemsk elproduktion, detta innebär att större nyanslutningar till elnätet i Stockholm och Malmö inte kommer att kunna ske. Kraftproduktionsbortfallet bromsar därmed städernas möjlighet till utveckling på grund av kapacitetsbrist i elnäten. Allvarligast är läget i våra snabbt växande storstäder där nya bostadsområden, spårvagnar och företag blir lidande.

I ett utlåtande från Finansdepartementet bedöms skattehöjningarna bidra till att uppnå målet om att Sverige, senast 2045, inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Det är ett resonemang som beskriver Sverige som en isolerad ö och som bygger på att utsläppen inte bryr sig om landsgränser – sådan är inte verkligheten.

Vi är inga förespråkare av fossileldad kraftvärme, men på grund av de plötsligt höjda bränsleskatterna blir resultatet oundvikligen än högre globala utsläpp. Detta för att kraftvärmeverk nu forceras ut innan ersättningsalternativ hunnit byggas. Det innebär att Sverige i stället gör sig än mer beroende av elimport vintertid. För klimatet spelar det mindre roll var utsläppen sker än huruvida de ökar eller minskar. Detta är också något som flera av remissinstanserna påpekat.

I viss mån kan det argumenteras för höjd energiskatt utifrån ett fiskalt perspektiv – att höjningen, i alla fall initialt, flyttar pengar från den kommunala ekonomin till staten. Dock är detta ett övergående fenomen då kraftvärmeverk redan i dag strävar mot en fossilbränslefri produktion. Det är också väl belagt att andelen fossila bränslen i värmeproduktionen minskat avsevärt över tid och att omställningen bort från kvarvarande användning av fossila bränslen påskyndas med skattehöjningarna.

I stället för att lyssna på sakkunskap från energibranschen i frågan så försvarade Stockholms miljöborgarråd, Katarina Luhr (MP), regeringens förslag med att ”elbrist är bara ett problem när det blir kallt”. Det är naturligtvis ett anmärkningsvärt uttalande. Det är uppenbart att man saknar grundläggande förståelse för hur kraftsystemet fungerar, när man från Miljöpartiet påtalar att det inte är någon fara då det bara är risk för elbrist de kallaste dagarna, då behovet är som störst. Med samma logik skulle vattenbrist bara vara ett problem när man är törstig.

Risken är uppenbar att förslaget om höjd energiskatt på bränslen med sitt ensidiga fokus på Sverige leder till ökade globala utsläpp och en allvarlig försämring av leveranssäkerheten av el i våra storstadsregioner. Det är en dålig politik som leder fel. I stället bör politiken fokusera på att satsa för att minska de totala utsläppen och säkra en trygg och konkurrenskraftig energiförsörjning i hela Sverige. Här spelar planerbar kraftproduktion såsom kärnkraft och kraftvärme en nyckelroll, en sådan omställning bygger dock på att energiföretagen ges tid till att ställa om till en fossilfri produktion. Arbetet för ett helt fossilfritt energisystem får inte gå ut över en trygg energiförsörjning som ger hela Sverige möjlighet att leva och växa.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.