SD: LO:s bilavgifter hårt slag mot vanligt folk

Nyligen släppte fackförbundet LO och den socialdemokratiska tankesmedjan Tiden rapporten ”Klimatväxling: Nya idéer för mer rättvis och effektiv klimatbeskattning” med förslag på nya skattehöjningar för bilåkande i storstäder som Stockholm och Göteborg samt nya klimatsubventioner till gles- och landsbygd. Rapporten fortsätter på en tidigare inslagen linje av socialdemokratisk politik som slår hårt mot bilkörande och bilägande. Samtidigt som den bygger vidare på de senaste årens höjda bensinskatt och höjda trängselavgifter i Stockholm i kombination med en otillräcklig prioritering av bilvägar som kortar bilköerna i storstäderna.

Genom att föreslå höjda bilavgifter på olika platser i storstädernas centrum slår de privatekonomiska konsekvenserna inte enbart mot innerstadsbor med god tillgång till kollektivtrafik och cykelavstånd till jobbet och bostad. Utan främst mot de barnfamiljer som behöver bilen för att få vardagspusslet att gå ihop eller den stora andelen vanliga småföretagare; inte minst yrkeshantverkare och fackmän ur LO:s egna led som använder bilen i sitt dagliga arbete.

Det är således dessa privatekonomiskt svagare grupper, alltså främst barnfamiljer i yttre förorter och boende utanför stadskärnan som kommer åläggas nya skattepålagor, och få ännu mindre pengar kvar till det vardagliga livet.

Bilens dominerande ställning som färdmedel illustreras av att mer än varannan person boende utanför innerstaden uppger att bilen som deras främsta färdmedel. I innerstaden och centrala Stockholm är bilanvändandet redan i dag sekundärt; tre av fyra väljer att transportera sig kollektivt, med cykel eller att gå till fots.

Vi ifrågasätter vidare LO:s resonemang när de förespråkar en rättvis klimatomställning för landsbygdsborna och på samma gång föreslår en högre beskattning för dem som är beroende av att ta bilen genom Stockholm för att få vardagspusslet att gå ihop – det vill säga landsbygdsborna som saknar tillgång till storstadens kollektivtrafik.

I rapporten finns en underliggande tankegång om skatteväxlingens nödvändighet i klimatkampen, där växthusgasutsläpp från inrikesbaserade transportsektorn lyfts fram som boven i dramat. Ett större skattetryck på städernas skattebetalare och arbetstagare är dock fel väg att gå och innebär inte den långsiktiga lösningen för en levande landsbygd. Det enda som i någon mån gynnas är vänsterorienterade politikers samveten, som målar ut bilen som det hotet och dess icke-existens som lösningen.

Som en del av sin klimatsatsning föreslår LO/Tiden en utvecklad premie för de som väljer att skrota sin bil för att på så sätt kraftigt minska antalet äldre bilar med generellt sett högre utsläpp. Men debatten måste nyanseras för att undvika fler klimatpolitiskt ineffektiva förslag som enbart slår mot hushållens plånböcker. Bilanvändandet måste breddas från ett ensidigt fokus på laddbilar till att även innefatta de vanliga bilarna drivna av fossilt bränsle som dominerar i de svenska hushållen.

Sammanfattningsvis vänder vi oss starkt emot LO:s arbetarfientliga symbolpolitik. Bilen är historiskt en symbol för unga vuxnas frihet att kunna upptäcka landet och världen. Även i dag har bilen en tydlig roll i Sverige såväl på landsbygd som i storstad. Där användarna kan vara de oroliga föräldrarna som vill köra hem barnen från träningen efter mörkrets fall, av hantverkarna som bär runt på sina verktygslådor, eller det unga paret som akut behöver ta sig in till förlossningsmottagningen när värkarna plötsligt kommer.

Vi vill ha storstäder som välkomnar företag, arbetare och barnfamiljer. Att då sätta upp ekonomiska käppar i hjulet för deras livspussel, är vare sig gynnsamt för den lokala ekonomin, klimatomställningen eller för det yrkesfolk vars intressen LO ska representera.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.