Export

SCB-siffrorna styr exportsatsningar fel

Bilden av svensk export är skev, då dagens beräkningsmodell inte tar tillräcklig hänsyn till regional fördelning.  Det riskerar i sin tur att styra investeringar och stöd för att öka exporten till fel del av landet.

Sveriges tillväxt är beroende av näringslivet och exporten. För att stärka förutsättningarna till export är det viktigt att veta var exportvärdet uppstår. Bara då kan staten göra rätt investeringar i infrastruktur, samt företags- och regional utveckling.

Bilden av svensk export är skev. Detta på grund av en beräkningsmodell som bygger på en nationalekonomisk analys som inte tar tillräcklig hänsyn till den regionala fördelningen av exportvärdet. Med hjälp av en kompletterande metod kan vi konstatera att en mycket större andel av varuexporten är regionalt fördelad jämfört med vad vi tidigare kunnat utläsa. Regioner har felbedömts med hundratals procents av sin totala export. 

SCB:s exportregister består av aggregerade siffror på koncernnivå, vilket innebär att företag som har arbetsställen på fler platser i landet får en missvisande inregistrering till det statistiska underlaget. I en större koncern kan till exempel huvuddelen av produktionen bedrivas på andra orter än där koncernens huvudkontor finns. Likaså utgår exporten i många fall från dessa orter, men det syns inte i statistiken då exporten skrivs på koncernnivå, det vill säga där huvudkontoret är beläget. 

Det finns även fall, inom koncerner, där det kan förekomma att man väljer ett av organisationsnumren som formellt får stå för hela exporten respektive importen. Ur ett nationellt perspektiv är detta inget problem, den nationella exporten förblir densamma. Däremot uppstår problem ur de regionala och lokala perspektiven, då bilden av exporten blir felaktig och beslutsfattare får ett felaktigt beslutsunderlag. Det kan resultera i att statliga insatser blir snedvridna, då exportdata har stor inverkan på hur staten väljer att planera för regional stimulans, bland annat genom infrastruktursatsningar. 

I Västerbotten uppgick exportvärdet 2015 till 12,6 miljarder kronor enligt SCB:s exportdata. Enligt det kompletterande sättet att mäta skulle Västerbottens exportvärde för samma år istället uppgå till 27,5 miljarder kronor. Ett annat ännu mer tydligt exempel är Gotland där motsvarande sätt att mäta skulle resultera i att Gotlands export skulle stiga från 125 till 856 miljoner kronor under ett år. Enligt det kompletterande sättet att mäta exportdata får 16 av 21 regioner ett ökat exportvärde.

Bilden av Sverige stöps om samma sekund vi får upp ögonen för var produktionen och exporten finns. Vi får en klarare uppfattning om vad landsbygd och kommuner utanför de större städerna bidrar med till vårt land. Där export och import sker dagligen behöver staten satsa på infrastruktur i form av trafiklösningar, tele- och IT-struktur samt stärka närvaron av statlig service.

Enligt den nationella transportplanen för 2018- 2029 framgår tydligt att staten noterat att Sveriges export sväller och att godstransporterna kommer behöva öka under planperioden. Med hänsyn till detta är det än mer angeläget att uppfattningen om var produkter skapas, skördas eller bryts är så nära sanningen som möjligt så att satsningar på infrastruktur sker där de gör nationalekonomisk nytta.

De brister som finns i den nationella exportdata vi förlitar oss på idag innebär ett felaktigt beslutsunderlag som på sikt hotar svensk konkurrenskraft och som slår hårt mot olika landsändar. Vi kan inte vänta på att staten ska göra tillräckliga satsningar på den trafikinfrastruktur som krävs för att näringslivet ska kunna nå sin fulla potential. Därför behövs en ny beräkningsmodell för regional exportstatistik.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.