Debatt
Yrkesutbildning
4 november 2015 kl 10:07

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Satsa på samhällssmarta utbildningar, Fridolin!

Det måste byggas över 600 000 nya bostäder det kommande årtiondet enligt Boverket. Det motsvarar mer än ett helt nytt Stockholm. Men kompetensbristen inom vissa nyckelyrken kan förhindra en unik möjlighet till hälsosammare och mer hållbara boendemiljöer – och förhindra att Sverige uppnår klimatmålen. Staten borde därför prioritera utbildningar som är strategiska för samhället, snarare än kortsiktiga trendyrken.

Det här är en opinionstext

VVS-branschen spelar en central roll för att uppnå Sveriges klimatmål, inte minst genom installationer av hållbara energisystem.

Sverige har ett ambitiöst mål att effektivisera energianvändningen med 20 procent till år 2020. I ett flerbostadshus med cirka 50 lägenheter kan installation av en energieffektiv cirkulationspump ge en besparing på 7 300 kWh per år. Förutom energibesparing innebär detta även en kostnadsbesparing på nästan 11 000 kronor per år för fastighetsägaren.

Ett annat exempel på hur branschen kan hjälpa till med energimålen är att konvertera alla värmesystem från direktverkande el till värmepump. Detta kräver en hög kompetens bland VVS-branschens olika yrken såsom VVS-ingenjörer, projektledare och inte minst kyl- och värmepumpstekniker. I dag är det så få personer som utbildas till dessa yrken att Sverige kommer att missa målet till 2020. 

Industrifakta har undersökt branschens möjligheter att rekrytera den kompetens man behöver. Resultatet talar sitt tydliga språk. Runt 75 procent av VVS-företagen uppger att de behöver nyanställa inom två år. Samtidigt uppger 43 procent av de större VVS-företagen att de försökt anställa det senaste året men inte lyckats. En avgörande anledning är att det inte finns personal med rätt kompetens.

Behovet av utbildade kyl- och värmepumpstekniker väntas bara att växa. Därför har branschen satsat 10 miljoner kronor på att bygga Europas modernaste utbildningslaboratorium på det här området. Utbildningslabbet kommer dock att stå tomt från årsskiftet – trots efterfrågan på personal så prioriterades andra utbildningsområden vid fördelningen av yrkeshögskoleplatser.

Det behövs fler platser på yrkesutbildningar på eftergymnasial nivå som leder till yrken som Sverige behöver, snarare än trendiga utbildningar som lockar studenter till en oklar framtid. Regeringen har i höstbudgeten aviserat att man bygger ut antalet platser på Yrkeshögskolan. Det är ett välkommet besked. Det är viktigt att man nu satsar på samhällssmarta utbildningar som innehåller ett stort värde för framtiden. 

Detta kan man göra genom att tydliggöra i Yrkeshögskolans styrdokument – regleringsbrevet – att särskilt ta hänsyn till kompetensbehovet i branscher som är viktiga för Sveriges långsiktiga strategiska mål, inte minst klimatpolitiska mål.

Nu gäller det att staten tar på sig ledartröjan när det gäller vilka utbildningar man väljer att prioritera – utbildningar som är populära för stunden, eller utbildningar som är viktiga för framtiden och som leder till jobb. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.