Terrorism Hela debatten

Satsa på nationell exit-strategi mot extremism

Det duger inte att vänta. Vi måste agera nu och vi måste agera tillsammans, över myndighetsgränser, partigränser och tillsammans med frivilligorganisationer. Vi är övertygade om att det krävs en samlad nationell exit-strategi och där är vi beredda att bidra, skriver S-, V-, och M-politiker i Angered där unga sökt sig till extremistgrupper.

Återigen påminns vi om hur bräcklig vår trygga, invanda tillvaro är. Hur lätt den slås sönder av extremister som är beredda att ta till grova våldshandlingar för att sprida skräck. Vi påminns också om nödvändigheten av att ta frågor om segregation, inkludering och interaktion på största allvar.

Redan 2013 började vi få signaler om tendenser till att unga från Angered sökte sig till extrema, våldbejakande sammanhang och även åkte till Syrien och andra länder för att delta aktivt i strider där. 

Frågan var då delvis ny och minst sagt alarmerande. Som politiker i en segregerad och mångkulturell stadsdel kände vi givetvis oro men hade även en stark övertygelse om att vi måste arbeta tillsammans, över gränserna, och inte minst tillsammans med andra samhällsaktörer.

Vi kan konstatera att vårt systematiska och väl inarbetade samarbete med polisen, genom Trygg i Angered, fungerade bra även i det här sammanhanget.

Vi arbetar nu tillsammans med polisen, den nationella samordnaren, social resursförvaltning i Göteborgs Stad, forskare och civilsamhället enligt en tydlig struktur för hur vi bemöter, tar emot och stöder till exempel anhöriga till personer som är i riskzonen.

Den erfarenhet vi fått, under de år vi arbetat med frågan är att, eftersom orsakerna till att en individ dras till den här typen av extrema sammanhang kan vara olika, så krävs olika typer av lösningar. 

Vår övertygelse är att det krävs såväl tidiga generella insatser för att förbättra livsvillkor och framtidsmöjligheter för de unga, som mer specifika satsningar baserade på lokala och individuella behov. Det gäller även att vi vuxna stärker de ungas möjlighet till inflytande.

I Angeredsmodellen finns det ett antal kontaktpersoner som stöd för de medarbetare som kommer i kontakt med anhöriga och andra berörda. Kontaktpersonerna ger råd och stöd kring bemötande, vad det finns för åtgärder att vidta, och hjälp med att matcha rätt insats för rätt individ.

Teamet med kontaktpersoner arbetar uppsökande och är flera gånger varje vecka ute och samtalar med boende, föreningar, organisationer, samfund, och bostadsbolag om de här frågorna. Modellen innebär att allt stöd är individanpassat, efter de behov som finns i det enskilda fallet.

Med de erfarenheter vi tagit del av under de år vi arbetat med frågan, så är vi övertygade om att det krävs en samlad nationell exit-strategi.  

Vi är beredda att bidra till lösningen och vi är övertygade om att en förutsättning för en lösning är att man tar tillvara de erfarenheter och den kunskap som finns i våra mångkulturella förorter. 

Men vi är även övertygade om att majoritetssamhället måste inse att problemet rör oss alla och att det inte finns någon lösning, om vi inte ökar möjligheterna för alla medborgare att bli en del av samhället genom att förbättra förutsättningarna för ett gott liv, oavsett var man bor.

En gemensam lösning kan inte vänta – det gäller våra unga!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.