Skola

Satsa på lektorstjänster i utanförskapsområden

Fler högskoleplatser bryter inte den sociala snedrekryteringen. För att fler ska våga och kunna ta steget till högskolan krävs i stället aktiva åtgärder för en likvärdig skolgång, bättre vägledning och fler förebilder. Satsa därför på fler lektorstjänster i utanförskapsområden, föreslår företrädare för Sveriges Elevkårer, Lärarnas Riksförbunds studerandeförening och Saco studentråd.

Den sociala snedrekryteringen till högskolan är ett stort problem. Snedrekrytering är ett slöseri med resurser eftersom samhället förlorar potentiell kompetens. För att möta arbetsmarknadens ökande behov av kvalificerad arbetskraft behövs en politik som tar tillvara på alla elevers ambition och utvecklingspotential.

Vi föreslår en statlig satsning på lektorstjänster för skolor i utanförskapsområden, i syfte att motverka snedrekryteringen till högskolan.

Regeringens politik är ineffektiv mot snedrekryteringen. För att komma till bukt med snedrekryreteringen behövs åtgärder som stärker elevernas skolresultat och självförtroende i grund- såväl som gymnasieskolan.

Enligt IFAU förklarar elevens skolprestation i grund- och gymnasieskolan nästan 75 procent av den sociala och hela den könsmässiga snedrekryteringen. Regeringens aviserade satsning på fler högskoleplatser är särskilt problematisk. Vi ser tre starka argument emot att expandera högskolan i syfte att bredda rekryteringen.

För det första leder fler platser inte till en breddad rekrytering. Expansionen under 90-talet gav inte en jämnare social sammansättning i högskolan. Snedrekryteringen har heller inte minskat de senaste  tio åren trots att högskoleplatserna ökat.

För det andra präglas många utbildningar redan i nuläget av bristande kvalitet till följd av resursbrister. Sacos beräkningar visar att regeringens budgeterade kvalitetssatsning är långt ifrån tillräcklig. En fortsatt utbyggnad av högskolan som inte ackompanjeras av tillräckliga resursökningar kommer ytterligare urholka kvaliteten.

För det tredje riskerar en utbyggnad att sända signaler om att alla borde läsa på högskolan. Det är en politik vi tar avstånd från. Målet bör i stället vara att individens förutsättningar och motivation till vidare studier ska vara avgörande för valet av utbildning.

Fler platser på högskolan är fel väg att gå. Regeringen borde i stället initiera en statlig satsning på lektorer för skolor i utanförskapsområden. De statliga direktiven som angav andelen lektorstjänster som skulle finnas i gymnasieskolan försvann när skolan kommunaliserades.

År 1978 fanns det 1 721 lektorer verksamma inom gymnasieskolan. I dag finns det 165 lektorer i gymnasieskolorna. Lektorerna är en viktig grupp och de borde vara betydligt fler. Lektorer i socialt utsatta skolor har ett flertal fördelar:

1. Kopplingen mellan gymnasieskolan och den högre utbildningen stärks. Elever från studieovana hem saknar ofta en naturlig koppling till högskolan. Att öka antalet lektorer i utanförskapsområden ger elever fler akademiska förebilder. En lektor i klassrummet kan, i kombination med en väl utbyggd studie- och yrkesvägledning, ge eleverna den vägledning och uppmuntran som behövs för att söka sig till högre studier.

2. Lektorstjänster stärker läraryrkets attraktivitet. Antalet sökande till landets lärarutbildningar har ökat de senaste åren, men från en historiskt låg nivå. Den beräknade lärarbristen förvärras av att ett stort antal lärare lämnar yrket i förtid, på grund av alltför låga löner och en undermålig arbetsmiljö.

Allt färre disputerade undervisar i gymnasieskolorna. De mest framstående kunskapsnationerna att ha välutvecklade karriärmöjligheter för lärare. Ytterligare karriärvägar för skickliga lärare med goda lönevillkor är av viktigt för att höja läraryrkets attraktivitet.

3. Lektorer höjer kunskapsresultaten och stärker likvärdigheten. Svensk skola måste få en högre lägstanivå och en ökad likvärdighet, vilket OECD menar kännetecknar de bästa skolsystemen. Enligt metastudien What makes great teaching från tankesmedjan Sutton Trust är lärarens ämneskunskap den enskilt viktigaste faktorn för elevernas kunskapsresultat.

Gymnasieelever uppger dessutom att ämneskunniga lärare ökar deras studiemotivation. Erfarna lärare tenderar dock att söka sig till skolor med mindre utmaningar. Det här är en tendens som även OECD riktar kritik mot. Lektorernas ämneskunskap och erfarenhet behövs i skolor där de gör mest nytta.

Sverige behöver ett utbildningsväsende som tar tillvara på alla elevers fulla potential. Att utöka antalet platser på högskolan är fel väg att gå. Det svenska utbildningsväsendet behöver ett ökad fokus på kvalitet – inte kvantitet. Vi uppmanar regeringen att tänka om och tänka rätt.

En statlig satsning på lektorer i utanförskapsområden skulle förbättra kunskapsresultaten, stärka läraryrkets attraktivitet och främja en breddad rekrytering till vidare studier. Det skulle stärka Sverige som framtida kunskapsnation.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.