Centerns kommundagar Hela debatten

Satsa på en likvärdig skola i hela landet Centern!

När Centerpartiet samlas på sina kommundagar borde partiet diskutera en omläggning av sin skolpolitik. Idag missar partiet att främja en likvärdig skola i hela landet, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Förutsättningarna för lärare att få spela roll för sina elever varierar mellan olika kommuner. Kommuner med stora utbildningsutmaningar har hittills lämnats utan stöd – och dessa utgörs ofta av landsbygdskommuner. För att stärka likvärdigheten krävs en mer behovsanpassad finansiering av skolan, vilket Lärarförbundet länge drivit.

Därför var det positivt att regeringen i höstas tog fasta på Skolkommissionens förslag och aviserade att sex miljarder kronor ska skjutas till skolan och fördelas till huvudmän i hela landet utifrån socioekonomiska faktorer.

Allianspartierna har valt att endast satsa mer resurser i så kallade utanförskapsområden. Det är beklagligt, eftersom behoven långt ifrån bara finns där. Allianspartierna verkar ha fastnat i ett utpräglat storstadsperspektiv. Frågan är om Centerpartiet förstått det?

År 2000 var andelen högutbildade, i de 15 kommuner som hade lägst andel, 12 procent av befolkningen jämfört med 33 procent för de 15 kommuner som hade högst andel. Motsvarande siffror är idag 18 respektive 45 procent – utbildningsskillnaderna mellan kommunerna har alltså ökat kraftigt.

Det är inte bara utbildningsskillnaden som har ökat. En längre utbildning innebär oftast också högre lön. För de kommuner som har lägst andel högskoleutbildade var den genomsnittliga skattekraften 95856 kronor per invånare år 2000 och för de med störst andel 134961 kronor – en stor skillnad redan då om 39000 kronor.

I de kommuner där andelen av befolkningen med högskoleutbildning är minst, så har skattekraften nu vuxit till 161585 kronor år 2016, vilket ska jämföras med 241109 kronor i de kommuner där andelen högskoleutbildade är störst. Skillnaden i skattekraft mellan de två kommungrupperna är nu alltså uppe i 79500 kronor.

Är andelen högskoleutbildade stor i en kommun, så är också andelen föräldrar med högskoleutbildning det. Och eftersom ingen faktor förklarar skolresultat så väl som föräldrarnas utbildningsnivå, så betyder det att kommuner med en stor andel högskoleutbildade ges både goda intäktsmöjligheter och goda skolresultat.

Ser man till de 32 kommuner där Centerpartiet innehade posten som kommunstyrelsens ordförande efter valet 2014, så visar det sig att dessa kommuner har ett klart sämre socioekonomiskt utgångsläge. I det behovsbaserade index över hur stor skolutmaning olika kommuner har, som Skolkommissionen tog fram, får dessa centerstyrda kommuner ett värde på 120, medan snittet för kommunerna i stort stannar på cirka 115.

Pikant i sammanhanget är att de 56 kommuner som efter valet 2014 leddes av en kommunstyrelseordförande som representerar Moderaterna, får ett värde på strax över 82. Dessa kommuners betydligt bättre utgångsläge är en tydlig illustration på olikheterna i de två allianspartiernas väljarbas.

Vill man ha en likvärdig skola i hela landet så behövs ett stöd liknande det som regeringen anammat. Vill man inte ha ett riktat statsbidrag, så finns en annan lösning som kanske passar Centerpartiet bättre. Nämligen att justera det kommunala kostnadsutjämningssystemet med en socioekonomisk skolkomponent.

Oavsett teknisk lösning så behöver kommuner med stora skolutmaningar få ökade resurser. För varför ska Centerstyrda kommuner ha mindre resurser till skolan än genomsnittet?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.