EU-val 2019

Satsa på barn i Boden – inte på byråkrater i Bryssel

Nya kronor till EU bör rimligen prövas mot andra behov i Sverige. Vad är mest angeläget av en ny förskola i Malmö eller att EU behöver lägga ner några av alla kontor för regionalfonderna? Det frågar sig Gustaf Göthberg (M), kandidat till Europaparlamentet, och Oliver Rosengren (M), kommunalråd i Växjö. 

Politik är att prioritera. EU-avgiften är en stor budgetpost i statsbudgeten. Brexit och Storbritanniens EU-utträde lämnar ett betydande intäktsbortfall i EU-budgeten. Debatten om hur det ska hanteras går varm, men saknar ett viktigt perspektiv: vad ska stå tillbaka för att EU inte kan prioritera? Det finns mer att spara på där än här.

Demografiska utmaningar, dålig produktivitetsutveckling, lägre tillväxt och misslyckandet med stora invandrargrupper på arbetsmarknaden utmanar välfärdens finansiering. Under mandatperioden saknas omkring 35 miljarder kronor i kommuner och regioner, enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL). Om gapet skulle slutas med höjd kommunalskatt innebär det över 20 000 färre sysselsatta och mer än 10 000 kronor mindre i plånboken årligen för ett vanligt hushåll. Konjunkturinstitutet visar att statsbidragen skulle behöva öka med i genomsnitt 24 miljarder kronor per år, en ökningstakt vilken historiskt bara har skett under krisår. Finansdepartementet bedömer att socialbidragsberoendet ska öka med 20 procent under kommande år.

Problemen hopar sig på bred front i Sveriges kommuner och regioner. Kommunalråd runt om i landet behöver lägga pannan i djupa veck och ta svåra politiska beslut om besparingar, prioriteringar och effektiviseringar. Redan pressade välfärdsarbetare behöver hitta nya sätt att göra arbetsuppgifterna, för att slippa ta Brysselkliv i trappan till nästa vårdtagare, när begränsade resurser ska räcka till växande behov. EU beter sig samtidigt som om medlemsländerna är en aldrig sinande källa till mer pengar.

Nya kronor till EU bör rimligen prövas mot andra behov i Sverige. Vad är mest angeläget av en ny förskola i Malmö eller att EU behöver lägga ner några av alla kontor för regionalfonderna? Behövs tio sjuksköterskor på akuten i Gävle eller klarar sig Strasbourg med fem färre byråkrater? Är det viktigare med konkurrenskraftig skatt för industrin i Göteborg, än att lämna strukturfondspartnerskapen med orörd budget? Är det självklart att Storbritanniens mandat ska fördelas över de kvarvarande medlemsländerna, eller kan Europaparlamentet istället krympa? När utträdet nu skjuts upp kan frågan på nytt prövas.

EU behöver en mindre budget, inte en större eller en oförändrad. Samtidigt behöver en rad områden mer resurser. Därför krävs politiker som är redo att ta tuffa beslut och göra det som är vår kärnuppgift: prioritera mellan olika önskemål, behov och diverse behjärtansvärda ändamål. EU har under lång tid kunnat sätta av merparten av sin budget till sådant som egentligen inte är samarbetets huvuduppgift, att jämföra med kommuner och regioner där de flesta kronorna går till välfärden.

Barnmorskor till BVC i Boden eller byråkrater i Bryssel? Det är en fråga som behöver ställas, men som sällan förekommer. Socialdemokrater och federalister håller öppet för höjd EU-avgift, när den istället behöver sänkas och pengarna gå till välfärdens kärna hemma i Sverige. Varje skattekrona till EU behöver vändas på lika många gånger som Växjö kommun gör. Fler undersköterskor och lärare här, och färre brysselbyråkrater och Europaparlamentariker där.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.