Sänkta krav på utländska läkare vore förödande

REPLIK. I debattartikeln ”Snabbspåret för utländska läkare är ett haveri” hävdar Ingvar Ovhed och Jan-Åke Blomqvist att snabbspåret har havererat och framför kritik mot kunskapsprovet för läkare som genomförts i ny tappning sedan hösten 2016. Redan av rubriken framgår att artikelförfattarna missförstått syftet med kunskapsprovet. Kunskapsproven är en del av Socialstyrelsens legitimationsprocess och har inget att göra med det snabbspår som genom utbildningsinsatser med mera syftar till att få in personer med utländska utbildningar på den svenska arbetsmarknaden. Socialstyrelsen har bjudit in de båda artikelförfattarna för att informera om systemet men de har ännu inte svarat på inbjudan. Vi tänker inte här gå in på huruvida snabbspåret har havererat men kan i stället konstatera att kunskapsprovet nu är etablerat.

Provet är en snabb väg till svensk legitimation för läkare utanför EU som har de kunskaper och färdigheter som krävs för svensk läkarlegitimation. Nivån som de prövande ska visa att de uppnått är samma som de som har utbildats i Sverige och genomfört AT. De visar detta genom att först göra ett kunskapsprov och sedan genomföra dels en kurs i författningskunskap och dels en praktisk tjänstgöring om 6 månader. Kunskapsprovets teoretiska delprov mäter kunskap och förståelse och det praktiska delprovet framförallt förmågor och färdigheter.

Bägge delarna i kunskapsprovet är stickprov ur det som den svenska läkaren efter sju års utbildning förväntas kunna utifrån examensbeskrivningen för läkarexamen och förordningen för AT. Vi är övertygade om att det är av avgörande betydelse att samma krav på kunskap och färdigheter ställs på denna grupp som för svenskutbildade. Bilden av att olika grupper fått legitimation utifrån olika krav vore förödande. Inte minst för de utlandsutbildade själva.

En förutsättning för att klara provet är, utöver rent medicinska kunskaper och färdigheter, dels läsförståelse och att kunna kommunicera muntligt på svenska med patienter, kollegor och annan personal. Det är en förutsättning för att kunna arbeta patientsäkert. 

Under de första åtta delproven godkändes totalt 176 av de 569 personer som skrivit det teoretiska delprovet (32 procent), och 136 av dessa 176 (77  procent) är också godkända på det praktiska delprovet.

Det finns samtidigt många som gått upp på provet med bristande förberedelser, med resultat som ibland är nära vad som kan förväntas av slumpen. För att underlätta för de som ska göra provet, har vi under de två åren som gått samlat de gamla kunskapsproven och annat instuderingsmaterial på kunskapsprovets kurswebb. Exempelvis har de prövande tillgång till diagnostiska prov baserade på de gamla tentamina, inspelade föreläsningar dels gjorda av UmU-lärare och dels gjorda av Osmosis (engelska). De har tillgång till AccessMedicine med stora delar av McGraw-Hill Educations läroböcker på engelska samt databaser som VisualBody för repetition av anatomi.

Utöver de många förberedelsekurser inför kunskapsprovet som bedrivs över landet har kompletteringsutbildningarna för läkare med examen från tredje land utökats till 105 nybörjarplatser per år. Utbildningarna är 1–2 år långa och ger ett intyg om behörighet att påbörja svensk AT.

I dag den 4 december skriver 396 personer det nionde teoretiska delprovet i tentamenslokaler i Göteborg, Lund och Umeå. Vi önskar dem all framgång med skrivningen. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.