Brott och vandalism ligger i Sverige på en dubbelt så hög nivå som i våra nordiska grannländer. Och medan Baltikum och Sydeuropa halverat otryggheten sedan 2007 har minskningen i Sverige bara varit 2 procent.
Den europeiska jämförelsen bekräftar bilden som också ges av exempelvis Nationella trygghetsundersökningen. Flera brottstyper ökar, vilket leder till ökad otrygghet i samhället. Situationen sysselsätter huvudsakligen Polisen, men brottsutvecklingen påverkar också säkerhetsföretag.
Säkerhetsföretagens nya årsrapport visar för första gången hur den samlade händelserapporteringen från väktare och ordningsvakter ser ut. Bevakningspersonalens insatser uppgår nu till totalt över 2,6 miljoner insatser under 2017. Statistiken är viktig då offentlig kriminalstatistik inte inkluderar de brottsförebyggande insatserna som säkerhetsföretag gör, trots att det har betydelse för att förstå brottsutvecklingen.
Årsrapporten visar vidare att säkerhetsbranschen blir ett allt viktigare inslag i det brottsförebyggande arbetet. Totalt uppgår omsättningen i teknik, bevakning och parkeringsövervakning till 33,65 miljarder kronor 2017. Bevakning och parkering uppgick till 16,95 miljarder kronor, med en tillväxt på 2,6 procent. Delbranschen säkerhetsteknik omsatte 16,7 miljarder kronor 2017, en uppgång med 9,1 procent sedan föregående år.
Antalet anställda i säkerhetsföretag uppgick under 2017 till totalt 26 100, en ökning med 1092 personer, varav merparten anställdes inom bevakning och parkering.
Tillväxten i säkerhetsbranschen sker av en i grunden trist samhällsutveckling. Samtidigt är det angeläget att påminna om att trygghetsinsatserna fungerar. En svensk forskningsstudie visar att kombinationen av ordningsvakter och kameror i Stockholms tunnelbana ledde till att vart fjärde brott försvann. Vissa brott minskade ännu mer – till exempel försvann 60 procent av rånen.
Vi menar inte att väktare och ordningsvakter ska ersätta poliser, tvärt om instämmer vi i behovet av fler poliser. Samtidigt är det tydligt att väktare och ordningsvakter kompletterar och avlastar polisen genom exempelvis bevakning i shoppingcenter, butiker och i kommunalt upphandlade trygghetsinsatser.
Ett bra exempel är Uppsala, där polisen med gott resultat arbetar fokuserat mot grov gängkriminalitet. Samtidigt bidrar de kommunalt upphandlade ordningsvakterna med ordningshållning i innerstaden och i vissa stadsdelar. Ordningsvakterna har dagliga utsättningar med polisen, vilket lägger grunden för ett väl fungerande samarbete. Dessutom får kommunen daglig händelserapportering vilket stärker deras möjligheter att utforma sociala insatser på bästa sätt.
Från branschens sida skulle vi vilja ha en Uppsala-modell i alla svenska städer där polis och säkerhetsföretag samarbetar och kompletterar varandra i trygghetsarbetet. Inspiration kan också hämtas från Oslo, där bransch och polis träffas varje vecka och delar information i ett aktivt samarbete. Detta samarbete sprider sig nu genom hela Norge med upprättandet av samarbetsavtal mellan polis och säkerhetsföretag över hela landet.
Ett stärkt samarbete mellan polisen är särskilt viktigt när säkerhetsföretagen växer. Det är inte rimligt att samarbetet med polisen, ordningsvakter och väktare ser helt olika ut i olika delar av landet. I slutändan handlar ju samverkan om mycket konkreta frågor för medborgarna – som huruvida stölder, snatterier, våld och vandalism ska tillåtas breda ut sig eller motarbetas. För att minska trygghetsklyftorna borde därför samtliga polisregioner omgående bygga ut ett varaktigt samarbete med väktare och ordningsvakter.
Detta är en högst angelägen fråga som vi hoppas att den regering och riksdag som tillträder kommer att lyfta högt på agendan. Säkerhetsföretagen finns tillgängliga för dialog.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
