Bostäder

Samverka för fler gröna trähus

Genom att bygga fler hus i trä kan Sverige bli ett av de ledande länderna i världen på klimatsmarta bostäder. Det skriver representanter för bland annat skogsägarna, akademin och näringslivet.

Den pågående urbaniseringen och underskottet på bostäder kan inte ha undgått någon. Även om fokus ligger på att byggandet ska ta fart får frågan hur vi bygger inte glömmas bort. Därför välkomnar vi bostadsminister Peter Erikssons (MP) uttryckta vilja att öka byggandet av flerbostadshus i trä.

Betraktat ur ett livscykelperspektiv finns i dag inget annat material som kommer i närheten av trä vad gäller klimatfördelarna. När träd växer tar de upp stora mängder koldioxid. En genomsnittlig skogsfastighet inom Södra skogsägarna på 50 hektar klimatkompenserar varje år för 40 svenskars koldioxidutsläpp. Därför är också ett hållbart skogsbruk med ständig föryngring avgörande i klimatomställningen. En färsk studie gjord av KTH och IVL, i vilken två flerbostadsbyggen jämfördes, visar att utsläppen av klimatgaser var hälften så stora för träbyggnationen än för huset i betong. 

I dag är marknadsandelen för flervåningshus i trä 10 procent. Om Sverige ska vara ett av de främsta länderna i världen när det gäller att utveckla och bygga klimatsmarta bostäder måste ytterligare initiativ för att öka byggande i trä tas på flera olika nivåer. Samverkansmodeller måste utvecklas inom kommunerna och regeringen bör se över villkoren för forskning och utbildning i branschen. Om det görs på ett framgångsrikt sätt ökar potentialen för investeringar i förädling och produktion av trämaterial, vilket också skapar förutsättningar för fler jobb i hela Sverige. 

Erfarenheter från Växjö visar att samverkan mellan kommun, näringsliv, akademi och stat via länsstyrelsen är en modell som regeringen bör titta närmare på om trähusbyggandet ska ta fart. När Sveriges första femvåningshus i trä stod klart i Växjö 1996 var det en produkt av ett gemensamt forskningsprojekt mellan Södra skogsägarna och Lunds tekniska högskola. Redan i början av 1990-talet fick Växjö tillstånd, trots dåvarande förbud, att bygga de första trevåningshusen i trä. I dag är kommunens målsättning att 50 procent av det kommunala byggandet ska vara i trä år 2020. 

Landets kommuner behöver inte invänta några besked från regeringen för att få fart på trähusbyggandet. Kunskapsläget är tillräckligt tydligt i fråga om klimatnytta och säkerhet för att börja ställa krav i de kommunala planprocesserna. Eftersom det i drygt 20 år varit tillåtet att bygga trähus med fler än två våningar finns också en mycket stark utvecklingspotential i branschen. Samtidigt är behovet av att dela och utveckla kunskaper stort. En av förklaringarna till att Växjö utmärkt sig som en trähusstad är just samverkan över sektorer. Även om utgångspunkterna kan skilja sig åt är olika intressenter angelägna om samma typ av förändring; att bygga mer i trä. 

Det finns även andra frågor som avgör om Sverige ska ligga i internationell framkant. Vid Linnéuniversitetet bedrivs så väl skoglig som teknisk forskning med syfte att förstå och vidareutveckla trämaterial, produkter och byggnader i trä. På så sätt ges möjlighet till kunskapsutbyte mellan den skogligt orienterade och den tekniskt inriktade forskningen. På sikt tror vi att det är en nyckel till att säkra en fortsatt produkt- och teknikutveckling. Forskningskedjan måste hålla ihop, även på nationell nivå. Vi hoppas och tror att regeringen förstår att det börjar med plantan i skogen. Ökad kunskap om skogsbruk bidrar till innovationer inom trähusbranschen. 

Intresset för trähus skapar förutsättningar för en högre grad av förädlingsindustri i Sverige, vilket betyder fler arbetstillfällen i landsbygd och i mindre orter. Men för att det ska lyckas måste stat och kommun vara ett nav för samverkan, utbildning och forskning knytas ihop och det svenska skogsbruket värnas. Vi vill med det här inläggetutmana fler kommuner att bli en del av ett klimatsmartare Sverige. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.