Hotet mot politikerna Läs mer

”Samhällets polarisering får hatet att växa”

Regeringens handlingsplan ska ge bättre stöd åt grupper som är särskilt utsatta för hot och hat. Men alla vi som deltar i den politiska debatten måste också ta ansvar för att vi får ett samtalsklimat präglat av respekt, skriver demokratiminister Alice Bah Kuhnke med anledning av DS granskning av hoten mot politiker.

Ett levande offentligt samtal är det som syresätter vår demokrati. Men om luften som vi andas in är full av hat och hot riskeras själva grunden vi står på. Genom att skrämma en meningsmotståndare till tystnad kortsluts den politiska debatten, oavsett om det är i kommunfullmäktige eller på sociala medier.

Nyligen misshandlades en journalist i sitt eget hem, sannolikt på grund av det han tidigare skrivit i tidningen. En lokal RFSL-ordförande tvingades lämna sitt uppdrag på grund av hat. En författare vågar inte öppna sitt Twitter-konto efter att ha talat om rasism i tv.

Listan kan göras väldigt mycket längre.

Jag försöker nå, ringa upp eller möta de som drabbas av det skoningslösa hatet. Det samtal som berört mig mest är kanske inte det mest spektakulära. Sonen till en moderat riksdagsledamot från Småland har trakasserats en längre tid. Han får av andra barn höra att han är ett ”jävla moderatsvin” eftersom hans pappa är folkvald moderat.

I mitt samtal med Jörgen Andersson (M) berättar han att familjen nästan vant sig vid den ohållbara livssituationen. Jag tror dessvärre att han delar den känslan med många lokalt förtroendevalda runt om i hela landet. Den smygande anpassningen till det oacceptabla.

Under de senaste åren har vi alla sett hur debattklimatet hårdnat i hela samhället, inte bara i sociala medier. Hela den politiska debatten är grövre.

Tre grupper som är särskilt viktiga för det demokratiska samtalet är samtidigt särskilt utsatta för hot och hat. Det är förtroendevalda, journalister och konstnärer, det vet vi enligt studier.

Göteborgs universitets Journalistpanel visar att en tredjedel av journalisterna i Sverige har utsatts för hot.

• Enligt Myndigheten för kulturanalys har var sjätte författare och bildkonstnär varit utsatta för hot, trakasserier, stöld, våld eller skadegörelse.

Enligt Politikernas trygghetsundersökning (PTU) utsattes nästan tre av tio förtroendevalda för hot, våld eller trakasserier valåret 2014. En av fem av samtliga förtroendevalda har även påverkats av utsatthet eller oro. Exempel på detta är att undvika att uttala sig i en fråga, tveka inför en åtgärd, lämna ett uppdrag eller fatta ett annat beslut än vad som ursprungligen var tänkt.

I samtliga dessa kategorier vet vi att kvinnor drabbas oftare än män. Det gäller även bland politiker och det bekräftas i Dagens Samhälles undersökning. Vi vet också att hatet och hoten mot kvinnor i den offentliga debatten ofta har en annan karaktär än det som riktas mot män, att det ofta är kopplat specifikt till det faktum att de är kvinnor. Eller som Sydsvenskans ledarskribent Heidi Avellan träffande beskriver det, att hatet mot hennes manliga kollegor hålls ovanför bältet.

I vissa kommuner där det politiska klimatet är hårt, väljer förtroendevalda att avstå från att yttra sig eller från att fatta beslut på grund av att högerextrema grupper finns i kommunfullmäktige.

Bakom denna utveckling ligger ett mer polariserat och splittrat samhälle. Grupper glider ifrån varandra när det gäller åsikter och grundläggande värderingar, samtidigt som förståelsen för andras sätt att tänka och leva minskar. Samtidigt ökar den fysiska segregationen när det gäller arbete, bostad och utbildning. Antalet naturliga mötesplatser mellan människor med olika bakgrund och erfarenheter minskar.

Regeringen arbetar just nu med en handlingsplan som stärker arbetet med att förebygga förtroendevaldas, journalisters och konstnärers utsatthet för hot och hat. Den kommer att presenteras inom några månader. Vi måste rikta åtgärder inom tre områden;

• Bättre stöd för de som utsätts

De som utsätts måste kunna få bättre stöd. Regeringen arbetar med att ta fram flera åtgärder som stärker detta område.

• Mer kunskap

Vi behöver mer systematiskt bygga kunskap om utsattheten och de konsekvenser som hot och hat får. Det handlar om hur utsattheten tar sig uttryck, vilket stöd som finns och hur utbredd kännedomen är om stödet. Vi behöver också kunna följa utvecklingen över tid.

• Högre anmälningsbenägenhet

Hot och hat måste polisanmälas, så att polisen får bättre kännedom om utsattheten och att vi motverkar normaliseringen. Handlingsplanen kommer såklart inte att lösa alla problem, men är ett viktigt första samlat steg.

Alla vi som deltar i den politiska debatten behöver även ta ansvar för respekten gentemot våra meningsmotståndare. Polariseringen och den hätska debatten är skapad av oss människor och kan också förändras av oss.

Inför nästa års valrörelse önskar jag att vi samlar partierna till en diskussion om hur vi på bästa sätt kan främja ett bra samtalsklimat präglat av respekt. För om inte vi politiker föregår med gott exempel, vem ska då göra det?

Vilka konsekvenser får vårt sätt att vara mot varandra för vilken typ av politiker som ställer upp för att bli något av det mest ansvarsfulla man kan bli; förtroendevald?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.