Jämställdhet

Samhället måste motverka fördomar om mens

Mens är en viktig fråga. Den försvårar för många i skolan och på arbetsplatserna. Därför krävs en ökad medvetenhet om behovet av mensvänliga arbetsmiljöer, menar Annika Hirvonen Falk (MP). 

De senaste dagarna har debattvågorna gått höga kring “avslöjandet” att Jämställdhetsmyndigheten, Jämy, beviljat pengar till ett projekt om “menscertifiering av arbetsplatser”. Förra veckan debatterade jag Jämställdhetsmyndigheten och mens i SVT Opinion Live.

Jag förvånas ofta över hur lite folk som kritiserar den här typen av satsningar faktiskt kan om problematiken de är avsedda att lösa. Det finns ett glapp mellan hur kvinnors och mäns verkligheter ser ut. Samhället bygger på strukturer som gör att kvinnor sliter ut sig på arbetsmarknaden, tvingas ta det största ansvaret i hemmet och bedömer sig själva hårdare än vad män gör. Just därför är det så viktigt att uppmärksamma hur ojämställdheten påverkar och förminskar kvinnor, på arbetsplatsen, i skolan, i sjukvården.

Jag kan konstatera att mens är en viktig fråga och något som försvårar för många i skolan och på arbetsplatserna. Enligt en Sifo-undersökning har 54 procent av alla 17-åriga tjejer i Stockholm stannat hemma från skolan eller jobbet på grund av menssmärtor. Den svårare formen av PMS, PMDS, som påtagligt påverkar relationer, social funktion och arbetsliv drabbar 3-5 procent av kvinnorna. Och så många som 10-15 procent av alla kvinnor i fertil ålder har den mensrelaterade sjukdomen endometrios. Det är cirka 200 000 kvinnor i Sverige. Det lär inte vara en underdrift att påstå att den mensrelaterade sjukfrånvaron kostar samhället mycket pengar.

Men en mensvänlig arbetsmiljö berör inte bara de med särskilt stora medicinska problem. Det handlar också om att motverka fördomar om att mens leder till sämre kompetens, om att bryta tabun och om konkreta behov av exempelvis tid för att byta mensskydd på arbetsplatser med ett pressat schema.

Mens omgärdas uppenbarligen av mycket tabun. Serietecknaren och konstnären Liv Strömquist har sagt att vi jämt ser “våld, blod som sprutar och folk som blir ihjälskjutna på film. Men vi ser aldrig ett lakan med mensblod på eller någon med mensfläckar på byxorna.” I tunnelbanestationen Slussen i Stockholm hänger hennes seriekonst där ett par bilder föreställer tjejer som har mens. Detta tycker vissa partier på högerkanten “väcker anstöt” och vill därför ersätta konsten med något som inte är så provokativt. Detta är ännu ett resonemang som belyser att mannen är norm i samhället. Ponera att det var männen som hade mens, hade verkligen ord som ”provokativt” använts då? Jag tvivlar.

Miljöpartiet har de senaste fyra åren verkat i världens första feministiska regering. Det förpliktigar. Regeringens mål är att kvinnor och män ska ha samma makt och möjligheter att forma samhället och sina egna liv. Det handlar om inflytande, ekonomi, hälsa, utbildning, arbete och fysisk integritet.

Vi har gjort satsningar mot mäns våld mot kvinnor i allmänhet och hedersvåld i synnerhet, vi har även genomfört reformer för ökad jämställdhet på arbetsmarknaden och i den privata sfären. Genom att inrätta en expertmyndighet som har kompetensen att driva de här frågorna på ett systematiskt sätt behöver regeringen inte detaljstyra varenda liten satsning på jämställdhetsområdet. Resultat från pilotprojekt kan få bättre spridning och skattepengar kan därmed leda till mer jämställdhet per krona.

Menscertifiering av arbetsplatser kan låta löjligt men faktum är att det adresserar ett viktigt problem för många kvinnor. Jämställdhet handlar om grundläggande mänskliga rättigheter och för att uppnå jämställdhet behöver vi hantera all ojämställdhet. Det är fullt rimligt att det kostar en och annan skattekrona. Faller det väl ut kan vi alla få en arbetsmiljö med mer öppenhet, mindre sjukskrivningar och där fler människors kompetens tas väl till vara.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.