Debatt
Ungdomar
22 oktober 2015 kl 06:01

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Samhällsplikt fördjupar vår demokrati

Grunden i ett demokratiskt samhälle är varje individs rätt och skyldighet att ta ansvar för sitt eget liv. När vi medborgare har gjort allt vi kan för att ta det ansvaret men ändå behöver hjälp och stöd, ja då är det samhällets ansvar att hjälpa varje medborgare. Nästa fundament i ett demokratiskt samhälle är varje individs rätt och skyldighet att vara med och ta ansvar för ett demokratiskt samhälles utveckling.

Det här är en opinionstext

Ulf Lindelöw
fd kommunstyrelseordförande i Strängnäs (Strängnäspartiet) och kommundirektör

Författaren Göran Rosenberg introducerade för ett antal år sen en idé om att vi alla borde kunna åläggas att utföra en del tjänster för samhället, exempelvis inom äldreomsorgen. Med andra ord en värnplikt som är en form av samhällsplikt. Värnplikten har avskaffats i Sverige men har nu aktualiserats i debatten igen, och flera partier har för närvarande frågan på sin agenda. Vår försvarsminister överväger ett förslag om återinförande av allmän värnplikt som kan vara en del av den reform om samhällsplikt som jag förordar.

Jag påstår att vårt samhälle skulle må väl av att införa någon form av samhällsplikt. I min värld är meningen med livet att kunna ta ansvar för sitt eget liv så gott det går. Om dessutom var och en efter förmåga kan bidra även till andras väl och ve och kanske till och med till samhällsutvecklingen, så innebär det en mycket positiv utveckling av vår demokrati. En människa som tar ansvar för sig själv och bidrar till att det blir bättre för andra, stärker självkänslan och livet får en djupare mening.

Vår skola borde jobba mycket mer med dessa frågor. Det är hög tid att införa en ny demokrati- och skolreform, nämligen införandet av ett års samhällsplikt.

Jag anser att det året bäst förläggs som ett fjärde gymnasieår och att varje medborgare, såväl kvinnor som män, kan välja mellan ett antal alternativ att fullgöra sin ettåriga samhällsplikt. Förslagsvis kan man välja mellan värnplikt inom försvaret, arbete inom äldreomsorgen, polisen, ideella föreningar, i kommunernas fritids- och idrottsverksamhet samt inom olika kulturverksamheter. Dessutom tror jag att det passar många ungdomar väl att få en paus i studierna innan man går vidare i livet.

Ett införande av samhällsplikt kan finansieras utifrån samma principer som den tidigare allmänna värnplikten gjorde. Det vill säga försvaret, kommunerna och föreningar betalar ut en rimlig ersättning till de som deltar i samhällspliktsåret. Denna reform förverkligas genom årliga statsbidrag till berörda myndigheter.

Jag är helt övertygad om att en reform med denna uppläggning är den bästa investering ett samhälle kan göra och det är min fasta övertygelse att den ganska snart kommer att finansieras genom lägre kostnader för socialbidrag, sjukersättning och arbetslöshet.

Jag påstår att en reform som inför samhällsplikt kan bli den viktigaste reformen för Sveriges demokrati sedan den allmänna rösträttens införande. Jag vill också poängtera att det här inte är någon vänster/högerfråga. Bristen på mod att avkräva ansvarstagande är stor i alla politiska läger. Så en uppmaning till de politiska partierna är att snarast utreda frågan för att få fram förslag till riksdagen.

Fotnot: Skribenten är författare till den nyligen utkomna boken ”Demokrati och ledarskap”, Instant Book.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 22 oktober 2015 kl 06:01

Skribent

Ulf Lindelöw
fd kommunstyrelseordförande i Strängnäs (Strängnäspartiet) och kommundirektör