Debatt
Migration
1 mars 2016 kl 05:45

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Sålla ut papperslösa inget för vården

Krav förs nu fram på att papperslösa i Sverige ska nekas vård. Men den vård som de har tillgång till i dag är redan begränsad. En ytterligare skärpning vore ett bakslag för Sverige som människorättsnation och skulle dessutom innebära en stor etisk konflikt för vårdpersonalen.

Det här är en opinionstext

Eliot Wieslander
generalsekreterare Läkare i Världen

Migrationspolitik och vård är två olika saker. Därför är det viktigt att vårdpersonal inte påförs uppgifter som inte har i vården att göra. 

De varken kan eller ska agera migrationsmyndighet eller polis. Enligt lag ska vård ska ges efter behov; inte efter etnicitet, legal status eller nationalitet. 

Oavsett hur du skadat dig, eller om du till och med vållat din skada, är det behovet av vård som ska styra behandlingen. 

Även rökare och mördare har samma rätt till vård. Hälsa är en mänsklig rättighet och självklart gäller det alla människor. 

Ändå lyfts nu förslag från flera håll på att papperslösa ska nekas vård. Ett exempel är Jimmie Åkesson och Per Ramhorn (SD) som skrev i SvD (22 februari) att det kan vara ett sätt att minska antalet personer som undanhåller sig utvisning, som om det vore därför de lever som papperslösa. 

Läkare i Världen har arbetat med papperslösa i Sverige under snart 25 år. Under denna tid har vi inte sett några belägg för påståendet om välfärdsmigranter. 

Tvärtom möter vi våldtagna och traumatiserade kvinnor som inte har ”rätt” flyktingskäl och människor som flyr undan diskriminering och krig, men som avvisas för att de varit i ett annat EU-land först. 

Vi möter barn som är födda här i Sverige och där föräldrarna ska avvisas till olika länder. Vi möter människor som inte fått en rättssäker asylprövning och där deras enda möjlighet till överlevnad är att gömma sig tillräckligt länge för att kunna få en ny chans.

Den vård dessa papperslösa har tillgång till är redan begränsad. Lagen som Åkesson med flera vill diskutera ger papperslösa tillgång till ”vård som inte kan anstå”, ett begrepp som kritiserats av bland annat Socialstyrelsen. 

I stället för att följa de konventioner Sverige undertecknat gör vi redan i dag skillnad på vilken vård som erbjuds olika människor. 

Att ytterligare öka den skillnaden skulle inte bara vara ett bakslag för Sverige som människorättsnation, det skulle också utsätta vårdpersonal för en ännu större etisk konflikt och en arbetsmiljömässigt helt oacceptabel situation.

Vårdpersonal har varken kompetens eller som uppdrag att utröna människors juridiska status. 

Vi möter redan i dag vårdgivare som upplever att de tvingas agera myndighet. Det leder till situationer där människor upprepade gånger nekas vård och att de får utstå ytterst ovärdiga situationer och gång på gång måste förklara varför de befinner sig i Sverige och hur de har blivit papperslösa. 

Det finns heller ingen samhällsekonomisk vinst i att neka dessa människor vård. 

FRA, EU:s organ för grundläggande rättigheter, visade i en vetenskaplig rapport från 2015 att det tvärtom blir dyrare att inte ge tillgång till vård. Detta var också en av de slutsatser som ledde fram till den lag som trädde i kraft  i Sverige 2013. 

Den förebyggande faktorn i att erbjuda vård är stor. Då relativt enkla vårdproblem skjuts på framtiden leder det ofta till att mer kostsamma insatser krävs. Det finns även ett folkhälsoperspektiv vad gäller till exempel vaccinationer.

Att neka vissa människor vård är därför inte en fråga om reella vinster för vården utan en fråga om ideologi. 

Att undanta någon från mänskliga rättigheter är signalpolitik där signalen är att de inte har samma värde och rätt. 

Jämlik vård är en grundpelare i såväl svensk lag som i de odelbara mänskliga rättigheterna. 

Om vi, som SD föreslår, sållar ut personer som inte ska få tillgång till denna rätt innebär det att vi också undantar dem som människor. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 1 mars 2016 kl 05:45
Uppdaterad: 4 maj 2016 kl 10:47

Skribent

Eliot Wieslander
generalsekreterare Läkare i Världen