Säkerställ placerade barns skolgång, Ekström

I  dag finns en utsatt grupp barn och unga som sällan uppmärksammas när det gäller rätten till skolgång. Det handlar om barn som är placerade i familjehem, jourhem, hem för vård eller boende (HVB) eller stödboende och som inte ges utbildning på samma villkor som andra barn. Det handlar om över 30 000 barn som varje dag förvägras en god start i livet när samhället sviker.

Anna är 16 år och placerad på ett HVB-hem i en medelstor kommun i södra Sverige. Anna har ett självskadebeteende och behöver få sin skolgång tillgodosedd inom ramen för sitt boende. Kommunen säger nej med hänvisning till att Anna ska gå i den kommunala skolan. Något som inte är möjligt då Anna är i behov av behandling parallellt med sin utbildning.

Anna hänvisas i stället till två och en halv timmes skolundervisning i veckan i kommunens regi på sitt boende. Undervisning som varken tar hänsyn till Annas individuella behov eller anpassas efter den behandling hon genomgår. När Anna på vårterminen i nionde klass ska söka sig vidare till gymnasiet vägrar kommunen att fastställa hennes betyg. Ett oacceptabelt agerande som strider mot såväl skollagen som den barnkonvention som blir svensk lag från den 1 januari 2020.

Svenska Vård och våra medlemsföretag som bedriver verksamhet för placerade barn har under lång tid gång på gång påtalat det orimliga i att redan utsatta barn i Sverige inte får sin skolgång tillgodosedd. Det finns otaliga vittnesmål om hur kommuner med öppna ögon väljer att neka dessa barn skolgång. Det är en djupt oroande utveckling, då det berör barn som inte bara är i behov av likvärdig undervisning i samma omfattning som sina jämnåriga kamrater utan dessutom ofta behöver kompensatorisk undervisning för att ta igen tidigare missade kunskaper.

Socialstyrelsens öppna jämförelser visar att barn som är placerade inom den sociala barn- och ungdomsvården klarar gymnasiet betydligt sämre än sina jämnåriga som inte omhändertagits av socialtjänsten. Färre än fyra av tio lyckas slutföra en treårig gymnasieutbildning. Ingen förbättring har skett de senaste 20 åren.

Vi välkomnar att Skolverket, på uppdrag av regeringen, tagit fram modellen SAMS som genom samverkan mellan socialtjänst och skola syftar till att säkerställa en obruten skolgång för placerade barn och unga. Det är ett viktigt steg på vägen mot en likvärdig skola för alla barn. Bekymret är att modellen inte är obligatorisk för kommunerna att införa. Vår farhåga är att det riskerar att leda till att det fortsatt kommer att vara olika förutsättningar i landet.

Vår uppmaning till regeringen är därför att ta ett helhetsgrepp för att ge placerade barn och unga rätt till skolgång på samma villkor som andra barn. SAMS-modellen bör bli ett krav att införa i kommunerna. Barnombudsmannens förslag att utreda möjligheterna att vitesförelägga kommuner som inte säkerställer placerade barns skolgång bör skyndsamt genomföras. Ytterst handlar det om att värna några av de mest utsatta individer som finns i vårt samhälle. Nu är det upp till bevis för utbildningsminister Anna Ekström (S). Vi har inte råd att vänta!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.