Skola

Sätt kunskap och människor i skolans centrum

Ett nytt skolpengssystem baserat på riksprislistan skulle förenkla regelverket och gynna mindre kommuner. Tillsammans med en öppen redovisning av enskilda skolors ekonomi och verksamhet skulle det lägga grunden för en upplyst valfrihet på skolans område.

I debattartiklarna Tydligare regler för skolpengen krävs (22/8) och Oklara skolpengsbeslut leder till onödiga rättsprocesser (23/11) efterlyser Cecilia Nykvist och Gudrun Rendling, Friskolornas riksförbund, samt Torbjörn Jäger, ekonom på Academedia, klarare regler för beräkning av skolpengen.

I dag baseras skolpengen på den enskilda kommunens elevkostnad för en viss gymnasieutbildning, vilket innebär att skolpengen varierar mellan olika kommuner och att detta ibland skapar oenighet om beräkningsgrunderna. Ett enklare sätt är att basera skolpengen på riksprislistan för gymnasieutbildningar, vilken anger skolpengen när elever väljer gymnasieprogram som hemkommunen saknar. Ska riksprislistan även användas för utbildningar som finns i hemkommunen måste dock skollagen (kap 16 52-55§) justeras, vilken just anger att hemkommunens kostnader ska ligga till grund för skolpengen.

Det finns ytterligare skäl att basera skolpengen på riksprislistan. Enligt SKL:s rapport Öppna jämförelser - Gymnasieskola 2012, är skolpengen betydligt högre i glesbygdskommuner än i större städer. Den genomsnittliga nettokostnaden per gymnasieelev i landet är 92 700 kr, medan mediankostnaden i glesbefolkade kommuner är 10 000 – 30 000 kr högre på grund av bland annat färre elever per skola. Lite cyniskt kan därför hävdas att det är lönsammare för friskolor att rekrytera elever från mindre än från större kommuner.

Större städer lockar samtidigt elever, enligt Skolverkets rapport Skolmarknadens geografi (2011). Glesbygdskommuner och mindre kommuner i närheten av större gynnas alltså av att basera skolpengen på den genomsnittliga riksprislistan.

Enligt Skolverkets statistikdatabas Siris är genomsnittskostnaden per gymnasielev (2011) i kommunala skolor 98 300 kr och i fristående 88 700 kr, trots att friskolorna har en större andel av de dyrare yrkesprogrammen, enligt pressmeddelandet Fristående skolor står starka i konkurrensen (2012) från Friskolornas riksförbund. Motsvarande elevkostnad för grundskolan är 88 000 respektive 84 000 kr. Skillnaderna i elevkostnad mellan kommunala skolor och friskolor beror främst på lägre kostnader för undervisning och delvis på vinstuttag. Landets största utbildningsföretag Academedia omsatte med sina 64 000 elever och 7 000 medarbetare verksamhetsåret 2010/11 2,68 miljarder kr med en vinstmarginal före skatt på 9,1 procent, det vill säga av de kommunala skolpengarna genererades 244 miljoner kronor i vinst, vilket motsvarar knappt 4 000 kr per elev.

Så fort något är vinstdrivande är det lätt att bli lite skeptisk, i synnerhet när det handlar om komplicerade näringar som utbildning som är svår att effektivisera och på kort sikt mäta nyttan av, och vars tjänster ibland krängs via glassiga och ganska innehållslösa budskap. Framgången i kunskapsfabriken skolan är också starkt kopplad till det omgivande samhället.

Därför är det viktigt att skolan debatteras utifrån ett idealistiskt perspektiv med både kunskap och människor i centrum. Det är inte den fria etableringsrätten, den oändliga valfriheten eller vinsten som genererar de pedagogiska stordåden, i synnerhet inte i stora friskolekoncerner som kan vara minst lika toppstyrda och enfaldiga som traditionstyngda kommuner. Stordåden görs snarare om lärare och annan skolpersonal får vara kreativa och utveckla verksamheter under någorlunda trygga och långsiktiga omständigheter, oavsett om detta sker i kommunal- eller friskoleregi.

Skolpeng baserad på riksprislistan förenklar regelverket och gynnar mindre kommuner, öppen redovisning av enskilda skolors ekonomi och verksamhet borgar för upplyst valfrihet, överetableringskontroll gynnar långsiktighet, tydligare styrdokument stärker nationell likvärdighet och rättssäker betygsättning, samt större handlingsutrymme för rektorer i både kommunala och fristående skolor tror jag är centrala ingredienser i en spännande inledning på den svenska skolans framtid.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.