Debatt
Socialtjänsten
12 december 2016 kl 08:30

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Sätt igång och förbered för barnkonventionen!

En ny studie visar att sex av tio kommuners socialtjänster är dåligt förberedda inför att barnkonventionen blir lag. Att implementera barnkonventionen är en mycket komplex uppgift. Om inte kommunerna redan nu ställer sig i startgroparna och rustar sina organisationer finns en risk att regeringens ambitioner inte får tillräckligt bra effekt för barnen.

Det här är en opinionstext

I början av 2015 riktade FN:s barnrättskommitté kritik mot Sverige för landets arbete med barnkonventionen. En del av kritiken från kommittén rörde att barnkonventionen inte gäller som svensk lag. Regeringen har genom den nu slutförda Barnrättighetsutredningen utrett frågan, och har en uttalad ambition att konventionen ska bli lag.

Att göra barnkonventionen till lag spelar roll. Vi som i våra respektive verksamheter dagligen möter barn i olika utsatta situationer får många gånger bevittna och ta del av berättelser hur barn inte får sina rättigheter tillgodosedda. Många vi möter upplever inte att de blir lyssnade på eller tagna på allvar, de beskriver hur vuxnas röst oftast tas mer på allvar och är utgångspunkten när det istället ska vara barnets behov och bästa i centrum. Vi har en lång väg att gå tills vi uppfyller det som står i lagen idag och med ännu mer fokus på barnet som rättighetsbärare då barnkonventionen blir lag kommer mycket behöva förändras.

Inom ramen för Humanas Barnbarometer har 131 kommuner svarat på huruvida de inlett arbete med att identifiera vilka åtgärder kommunerna behöver vidta för att klara de åtaganden som föreslås av bland andra Barnrättighetsutredningen. Sex av tio granskade kommuner svarar nej på detta, några kommuner kan inte svara på frågan och enbart tre av tio granskade kommuner svarar ja.

Om en så här komplex fråga hade varit outredd och dåligt genomlyst hade det kanske varit förståeligt att kommunerna ännu inte satt igång arbetet med att se över hur deras verksamhet kommer att påverkas av lagförändringar. Men i detta fall är frågan väl utredd och det finns många områden belysta i utredningsarbetet som kommunerna omgående bör se över. Det ska inte heller uteslutas att det kan behövas statlig uppbackning för att kommunerna ska ges rätt förutsättningar.

Barnrättighetsutredningen har flera förslag där kommunerna berörs i stor utsträckning. Det handlar till exempel om förstärkningar av hur barnets bästa ska utredas och beaktas i ärenden som rör barn, och om barns tillgång till information och rätt att framföra sina åsikter. Myndigheter som arbetar med barn ska i större utsträckning göra sin verksamhet mer känd, tillgänglig och anpassad för barn, och utredningen pekar även på ett kunskapslyft för att höja kompetensen om barnkonventionen. Det finns också anledning för regering och riksdag att se över hur bättre styrning av myndigheter kan skapas i syfte att garantera barnets bästa i alla lägen.

Det finns genom Barnrättighetsutredningen ett underlag att utgå från för att kunna identifiera och vidta åtgärder för att klara de åtaganden som kommer att påverka kommunerna i anslutning till att barnkonventionen blir svensk lag. Det är hög tid för de sex av tio kommuner som ännu inte identifierat hur ny lag kommer att påverka deras arbete med barn i utsatta situationer att sätta igång med detta.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.