Religion

Särintressen tillåts tala för Sveriges 400 000 muslimer

Politiker och tjänstemän har velat föra en dialog med muslimer. Men i själva verket har de byggt upp en relation med en viss typ av konservativa religiösa ledare som saknar förankring hos Sveriges 400 000 muslimer. Det är hög tid att släppa idén om att det finns ett homogent kollektiv av muslimer. Lika lite som Livets ord talar för alla kristna talar Islamiska förbundet för alla muslimer, skriver Aje Carlbom, docent i socialantropologi.

Debatten om Islamiska förbundet (IFiS) handlar mest om aktivisternas antisemitiska och homofobiska värderingar. Men det finns andra problem för politiker och tjänstemän att fundera över i sitt samarbete med islamiska organisationer av det här slaget. 

Ett dilemma rör den mångkulturalistiska idén att det finns homogena grupper av kulturellt och religiöst annorlunda människor. Tanken att det finns kollektiv med tydliga gränser gentemot andra har legat till grund för flera politiska åtgärder och manifestationer. Idén har också bidragit till att frågor om invandring, etnicitet, kultur och religion ofta hanteras på ett stereotypt sätt av politiker och tjänstemän. De flesta aktörer från ”vänster” till ”höger” präglas av det här förenklade grupptänkandet. Inbyggt i synsättet ligger också föreställningen att vissa individer kan representera hela kollektivets behov och önskemål. 

Det här tänkandet är tydligt när det gäller frågor som har att göra med islam och muslimer. Politiker och tjänstemän har av olika skäl haft ett intresse av att föra dialog med muslimer och har därför vänt sig till islamiska riksorganisationer i tron att de etablerat kontakt med representanter för ett svenskt kollektiv av religiöst neutrala muslimer. I själva verket har de byggt upp en relation med en viss typ av konservativa religiösa ledare som saknar demokratisk förankring hos Sveriges i runda tal 400 000 muslimer. IFiS och till dem närstående organisationer som Ibn Rushd och Sveriges unga muslimer (SUM), representerar ett politiskt-religiöst särintresse sett i förhållande till andra som tror på islam. Därmed också sagt att det homogeniserande synsättet bidrar till att man ignorerar de religiösa, klassmässiga och ideologiska konflikter som finns mellan muslimer.

Politiker har alltså bidragit till att skapa en homogen grupp av muslimer som egentligen är en synnerligen heterogen samling medborgare som lägger olika vikt vid religionens betydelse. Ledarna inom IFiS spelar sin politiska roll väl och har tagit på sig att uppträda som Representanten för alla i Sverige boende muslimer. Rollen har passat deras politiska syfte att bygga upp en islamisk offentlighet i landet som de själva vill kontrollera. Organisationen har levt upp till politikernas önskemål genom att bekräfta att det finns ett homogent kollektiv av muslimer i Sverige där alla uppfattar islam på samma sätt. I IFiS stadgar sprids föreställningar om att det finns en ”muslimsk allmänhet” med gemensamma ”behov”. Ledarna i IFiS anser sig företräda ”den muslimska gruppen och dess intressen i Sverige”, när de i realiteten representerar en bakåtsträvande och politiskt orienterad grupp.

I stadgarna beskrivs också den starka kopplingen till Federation of Muslim Organisations in Europe (FIOE). Den europeiska paraplyorganisation som organiserar ett trettiotal riksorganisationer i olika europeiska länder och som bland muslimer och forskare brukar kopplas till Det muslimska brödraskapets ideologiska nätverk. Att en organisation som IFiS har lyckats framställa sig som representant för islam och erkänts som sådan av politiker och tjänstemän är sålunda inget som är unikt för Sverige. Även i många andra EU länder är det aktörer i det här politiskt–religiösa nätverket som varit mest framgångsrika med att använda det mångkulturalistiska tänkandet till sin egen fördel. 

Det är hög tid att släppa idén om att det finns ett homogent kollektiv av muslimer vars religiösa ”behov” kan uttolkas av konservativa ledare i IFiS eller i andra islamiska organisationer. Politiska aktivister i islamiska föreningar och organisationer representerar inga andra än sig själva och det politiskt–religiösa särintresse de formulerat. Lika lite som Livets ord talar för alla kristna talar IFiS för alla muslimer.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.