Lägre ingångslöner? Hela debatten

Borgerligt löneexperiment riskerar slå fel

Såväl de borgerliga partierna som regeringen missar det väsentliga i frågan om hur nyanlända och ungdomar bäst kan få jobb och komma ut på den svenska arbetsmarknaden. Politikerna borde styra upp lärlingsutbildningarna i första hand, och först därefter rikta fokus mot nya experimentella förslag.

Det kan inte råda någon tvekan om vilken fråga som dominerar den ekonomiska politiken i Sverige: gör det lättare för nyanlända att komma i arbete. Lösningen stavas sänkta lönekostnader.

Tidningen Veckans Affärer rapporterar att den förda politiken kommer att leda till att arbetsgivare som anställer nyanlända kommer att kunna betala så lite som 20 procent av lönen, då staten kommer att subventionera resten.

De borgerliga partierna vill gå ännu längre. Liberalerna föreslår startjobb där lönen ska ”vara låg, inkomstskatterna ännu lägre och arbetsgivaravgifterna avskaffade”. Kristdemokraterna vill ha ”en helt ny anställningsform som kallas introduktionsanställning. Vid en sådan anställning får ingångslönen vara 75 procent av lägsta lön eller ingångslön enligt kollektivavtal”. Centern driver på för lägre ingångslöner och menar att staten kan uppmuntra detta genom ”sänkta arbetsgivaravgifter och lägre inkomstskatt”.

Trots att Småföretagarnas Riksförbund är en aktör som starkt driver på frågan att via skattereformer sänka kostnaden för att anställa är vi något skeptiska till alla dessa förslag. Vore det inte bättre att testa den välbeprövade lösningen med lärlingsplatser istället?

Reformer som sänker kostnaden för att anställa behövs, inte minst om arbetslösa, nyanlända och ungdomar ska kunna komma i arbete. Dagens höga ingångslöner, som effektivt hindrar många från att komma i arbete, måste justeras. Ändå finns goda skäl att vara något skeptisk till den förda och föreslagna politiken.

Är inte risken uppenbar att företag som drar nytta av starkt subventionerad arbetskraft tränger undan sina konkurrenter? Kommer inte de som vare sig är nyanlända eller unga, till exempel något äldre arbetslösa samt personer som fötts upp i utanförskapsområden i stället för att ha migrerat dit, få ännu svårare att komma i arbete när det blir relativt sett mycket dyrare att anställa dem? 

För att undvika snedvridningar av marknaden vore det klokare med en generell sänkning av arbetsgivaravgiften.

För de nyanlända finns ett alternativ till experimentella förslag: bygg ut lärlingsutbildningarna.

Bland de västeuropeiska länderna finns länder där såväl ungdomar som personer med utländskt ursprung i större utsträckning än i Sverige lyckas komma i arbete.

Ett bra exempel är Österrike. Där är hälften så många unga arbetslösa som i Sverige. Ett annat är Tyskland, där står en tredjedel så många unga utan arbete. Även integrationen fungerar bättre i de två länderna.

Arbetslösheten bland personer med utländskt ursprung är 8 procent i Tyskland och 10 procent i Österrike, klart lägre än 16 procent i Sverige. En viktig förklaring är lärlingsjobb. I Sverige har bara 7 procent av unga vuxna erfarenhet från lärlingssystem, den allra lägsta nivån bland västeuropeiska länder.

I Tyskland och Österrike har majoriteten av ungdomarna erfarenhet från lärlingsprogram. Denna kombination av teoretisk utbildning och arbetsförlagt lärande är ett utmärkt sätt för den som är ung, långtidsarbetslös eller nyanländ att komma i arbete. Det är också ett framgångsrikt sätt för de mindre företagen att finna eftertraktad kompetens.

Intressant nog menar samtliga åtta riksdagspartier att de är för ett lärlingssystem. Trots det har inte Sverige, ens efter den tidigare Alliansregeringens storslagna ambitioner, lyckats införa ett välfungerande system. Det är synd.

Lärlingsjobb ger nämligen personer både möjligheten att få in en första fot på arbetsmarknaden och att bygga upp sina kompetenser. Och det är ju, trots allt, bristen på relevanta kunskaper som förklarar utanförskapet i Sverige.

Småföretagarnas förslag är enkelt: politikerna borde styra upp lärlingsutbildningarna i första hand, och först därefter rikta fokus mot nya experimentella förslag. Lärlingsutbildningar fyller ju redan alla mål som regeringen, Liberalerna, Centern och Kristdemokraterna vill nå.

Dessutom är det ett välbeprövat system som under många generationer och i många utvecklade länder fungerat väl. Varför inte satsa på ett säkert kort?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.