Debatt
Djurskydd
11 april 2017 kl 11:18

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

”Säg nej till burägg i kommun och landsting”

Flera miljoner måltider serveras varje dag i skola, vård och omsorg. Hur många ägg och vilka ägg som serveras där, gör avtryck. Kommuner, landsting och andra upphandlare av livsmedel kan göra stor skillnad genom att inte upphandla och servera burägg.

Det här är en opinionstext

Allt fler konsumenter och livsmedelskedjor väljer bort ägg från hönor i bur. Det är en utveckling vi ser både i Sverige och internationellt. För hönorna är det goda nyheter. På Djurens Rätt märker vi att många kommuner är intresserade av att ställa krav på de ägg som köps in. Som offentlig upphandlare är det enkelt att bidra. 

Det serveras omkring tre miljoner måltider, varje dag, i skola, vård och omsorg. Hur många ägg och vilka ägg som serveras där, gör avtryck. Kommuner, landsting och andra upphandlare av livsmedel kan göra stor skillnad genom att inte upphandla och servera burägg.   

Fortfarande hålls omkring en miljon, av Sveriges åtta miljoner hönor, i burar. Burarna kallas för ”inredda” eftersom de rymmer rede, sittpinnar och ströyta.

I en inredd bur hålls upp till 16 hönor och ytan per höna motsvarar ungefär ett A4-ark. Det är så trångt att de inte ens kan sträcka på sina vingar. Det finns en ströyta som ska fungera både som ströbad och sprättyta. Ströytan behöver bara vara tillgänglig för hönorna fem timmar per dygn och den är alldeles för liten för att räcka till alla hönorna. 

Golvet i buren består av galler och det är omöjligt att picka och krafsa efter föda där. Hönor behöver picka och krafsa i marken större delen av dagen för att må bra. Det är ett av de viktiga beteenden som hönor är starkt motiverade att utföra. Behovet att picka och krafsa kvarstår även om det serveras foder som gör hönorna mätta. Sandbadar gör hönor för att rengöra fjäderdräkten och för att det är njutningsfullt.

Sittpinnens funktion är att tillgodose hönornas behov av att få sova på en trygg plats över marken, även om hönsstallet är fritt från till exempel rävar. Men sittpinnarna är placerade bara några centimeter ovanför burgolvet och uppfattas antagligen inte av hönorna som en upphöjd sovplats. 

Som upphandlare gäller det att ta ett aktivt beslut att välja bort de inredda burarna och ställa krav på ägg från frigående hönor.  Att de inredda burarna fortfarande finns kvar beror på att djurskyddslagen utgör en miniminivå. För hönor som hålls i inredda burar finns mycket att önska sett till hönornas behov, även om burarna är lagliga. Det stämmer att hönor behöver rede, sittpinnar och ströbad, men en bur är alltid en bur och en bur innebär stora begränsningar.  

Djurskyddsproblem finns väl också i de frigående systemen? Ja, så är det. Där är gruppstorlekarna på tusentals hönor alldeles för stora jämfört med de 20-30 individer per flock som hönan är anpassad att leva i. Att hönorna går i sin egen avföring i de frigående systemen bidrar också till att parasiter sprids lättare där än i burarna. 

De frigående systemen är inte problemfria, men, och det här är viktigt, det är lättare att åstadkomma positiva förändringar för hönorna i de frigående systemen än i burhållningen. Djurens Rätt arbetar för att alla hönor ska ha rätt till utevistelse där de kan picka och krafsa i marken, och för att de stora gruppstorlekarna ska minskas. Inga hönor ska behöva hållas instängda i burar.

Karlstad, Växjö och Ulricehamn är tre av ett 30-tal kommuner som numera är buräggsfria i sin upphandling. Som offentlig upphandlare kan du bidra till en bättre framtid för hönorna.

I det här fallet är det lätt att göra rätt!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.