Debatt
Energipolitik
26 januari 2016 kl 05:45

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Sabotera inte Norrlands digitala miljardindustri

Datacenterbranschen befinner sig i en stark global tillväxt och är en framtidsinriktad aktör som bidrar med jobb och tillväxt i norra Sverige, vilket bland annat Facebooks etablering i Luleå visar. Därför behövs en total översyn av skatterna på el så att tillväxten och utvecklingen inte hämmas av missriktade förslag i den utredning som nu arbetar med energibeskattningen.

Det här är en opinionstext

Både socialdemokraterna och moderaterna har varit pådrivande i att förorda en skattelättnad för den elintensiva svenska industrin. Det möjliggör att vi kan behålla den internationella konkurrenskraften och ses som ett attraktivt alternativ för utländska investerare i etableringsprocesser. Vilket kan bidra till jobb, tillväxt och utveckling i många kommuner i norra Sverige.

Sverige i allmänhet, och norra Sverige i synnerhet, har en rad fördelar att erbjuda datacenterbranschens aktörer jämfört med omvärlden och våra grannländer, under förutsättning att nödvändiga möjligheter ges att matcha de skattelättnader som redan finns i Danmark och som är på väg att genomföras i Finland.

Tillgången på förnyelsebar energi är god hos oss, vi har ett robust elnät, väl utbyggt fibernät, stabil berggrund och ett kallt klimat som skapar positiva effekter för kostnader och miljö när det gäller kylningen som serverhallar kräver.

Däremot delar vi inte andra uppfattningar som framförs i den utredning om energiskatt på el som finansdepartementet gjort. Det samhällsekonomiska helhetsperspektivet för beskattning av el i både konsumtions- och produktionsled har inte lyfts.

Därför är det beklagligt att utredningen föreslår att ta bort den generella skattelättnaden för norra Sverige. Den infördes 1981 för att kompensera för de högre uppvärmningskostnader som det kyligare klimatet i norra Sverige medför.

Det innebär att elskatten ska höjas från dagens 19 till 29 öre per kWh plus moms. Om utredningens förslag blir verklighet kommer det att slå hårt mot ekonomin för villaägare och småföretagare i norra Norrland.

Vattenkraftanläggningarna i norra Sverige står för ungefär hälften av Sveriges totala elproduktion. Det är allvarligt att utredningen förbiser även det faktum att elproduktionen från vattenkraften beskattas med bland annat fastighetsskatt på anläggningarna.

Ett exempel är Skellefteå kommuns helägda energibolag Skellefteå Kraft, som 2013 betalade cirka 210 miljoner kronor i fastighetsskatt. 2011 betalade Skellefteå Kraft cirka 124 miljoner kronor.

Utredningen hävdar att de flesta kommersiella datacenteranläggningar ligger på en energiförbrukning över 0,5 megawatt och föreslår att endast anläggningar som ligger minst på den nivån ska ha rätt till den lägre skattesatsen. Som vi ser det är det tvärtemot väldigt få datacenteranläggningar som når en så hög förbrukningsgrad.

I Norrbotten och Västerbotten är det troligen bara två anläggningar som i dagsläget överstiger 0,5 megawatt, de internationella jättarna Facebook i Luleå och KNC Miner i Boden. Mindre serverhallar, som drivs av lokala entreprenörer, riskerar därmed att drabbas av konkurrensnackdelar som kan bli förödande för verksamheten.

Att utredningen dessutom föreslår att endast den el som går åt för att driva servrarna ska vara avdragsgill, men utan att precisera hur mätning och kontroller är tänkta att ske, inbjuder till fusk och medför byråkrati för myndigheter och företag. 

Det finns i sammanhanget all anledning att uppmana regeringen att göra en total översyn på elbeskattningen i ett läge där det är angeläget att Sverige ser värdet i att satsa på datacenterbranschen.

Det är en bransch som utvecklas snabbt och där ett flertal viktiga etableringsbeslut är nära förestående. Det är samtidigt ett ypperligt tillfälle för genomförande av ett system som ombesörjer att landets stora skatteintäkter från vattenkraften i norra Sverige återinvesteras i regionen för ökad tillväxt.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.