Trots massiv kritik från privata såväl som statliga remissinstanser går regeringen vidare med Ilmar Reepalus förslag till vinstreglering för skolan och omsorgen. Inom kort väntas en så kallad lagrådsremiss läggas fram, som är ett färdigt utkast till lag. För vårdens del tillsätts en utredning som ska föreslå hur vinstregleringen där ska genomföras.
Regeringen och Vänsterpartiet hävdar, som en grundorsak till att vinstreglera välfärden, att vinstsyfte skulle gå ut över kvaliteten i välfärden. Men detta argument är falskt. Det finns inga belägg för att vinstsyfte medfört sämre kvalitet i den svenska välfärden.
Enligt den offentliga statistik och de utvärderingar som finns levererar privata utförare lika hög eller högre kvalitet inom nästan alla områden i den svenska välfärden. Och mer än 85 procent av den privat drivna skattefinansierade välfärden utförs av vinstsyftande företag.
Däremot finns det enskilda fall, såväl inom privat och offentligt driven välfärd, där utföraren inte har levererat godtagbar kvalitet. Självklart är detta inte acceptabelt och starkare kvalitetskrav, för såväl offentliga och privata utförare, måste till för att motverka detta.
Det finns heller inga belägg för att de mest lönsamma företagen skulle ha sämre kvalitet än de mindre lönsamma. Av en undersökning, som jämför kvaliteten inom äldreboende utifrån Socialstyrelsens kvalitetsmått, framgår att företag som har relativt hög lönsamhet om något levererar en högre kvalitet än företag med lägre lönsamhet (Jordahl och Sundén 2016).
Utifrån det i grunden felaktiga antagandet att vinstsyfte skulle leda till sämre kvalitet vill regeringen alltså lagstifta om vinststopp, vilket är vad Reepalus förslag i praktiken innebär. Konsultföretaget PwC har bedömt att fyra av fem företag skulle få tillåtas göra så små vinster att det inte skulle vara möjligt att driva en sund och stabil verksamhet om förslaget genomfördes. Svenskt Näringsliv bedömer att detta betyder avveckling för de allra flesta företag.
Svenskt Näringsliv vill utveckla välfärden, i stället för att avveckla den utvecklingskraft som de privata välfärdsföretagen utgör. Alla medborgare ska också ha rätt till en välfärd av hög kvalitet. Därför har vi, tillsammans med berörda branschorganisationer, tagit fram ett program för stärkt kvalitet i välfärden. Det innehåller sex punkter.
- Inför ägar- och ledningsprövning för i princip alla privata verksamheter i välfärden, och ledningsprövning för offentliga verksamheter.
- Stat, kommuner och landsting ska ställa tydliga och mätbara kvalitetsmål och -krav på alla utförare. Kraven ska följas upp, och åtgärder vidtas om kraven inte uppfylls.
- Tillsynen måste stärkas. Oannonserade inspektioner måste ske betydligt oftare än i dag. Verksamheter som inte har förutsättningar att leverera godtagbar kvalitet ska snabbare stängas av.
- Information om utförarnas kvalitet måste bli bättre så att patienter, elever och omsorgstagare kan göra informerade val. Det ska finnas användarvänliga nationella hemsidor inom vård, skola och omsorg, där utförarnas kvalitet kan jämföras.
- Betygsinflation ska bekämpas. För att åstadkomma detta behövs både att de nationella proven digitaliseras – vilket kommer att ske, men också att det finns en systematisk kontroll av att kursbetyg/slutbetyg på varje skola inte avviker omotiverat från resultaten på nationella prov.
- Jämlik vård och omsorg. Individens sociala bakgrund ska inte avgöra vilken kvalitet man får i den gemensamt finansierade vården och omsorgen, vilket kan vara fallet i dag. För att åstadkomma detta är det bland annat viktigt att ersättningssystemen anpassas till individernas vård- och omsorgsbehov, och att sätta mål om, och följa upp, att vården och omsorgen har en tillfredsställande jämlikhet.
Regeringen borde sluta sprida myter om att privata välfärdsföretag skulle leverera lägre kvalitet. Genom den vinstreglering som planeras riskeras kvalitet, mångfald och dynamik. Byt spår och vidta åtgärder som stärker kvaliteten och utvecklar välfärden!
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
