Åldersbedömning? Hela debatten

Så tas snabbare beslut om asylsökandes ålder

Regeringen har uppvisat en sällsam oförmåga att hantera frågan om åldersbedömning av unga asylsökande - trots att läget har varit känt i flera år. Den rimligaste lösningen vore att ändra utlänningslagen – men det finns en snabbare väg: Migrationsverket borde redan i dag kunna fatta tidiga åldersbeslut som rena förvaltningsbeslut.

REPLIK I debattartikeln Bristen på ålderskontroller en rättsskandal hävdar Staffan Danielsson (C) att Migrationsverket underkastat sig diktat från advokatsammanslutningar. Så här ligger det till: 

Migrationsöverdomstolen klargjorde i en dom från 2014 (MIG 2014:1) att det är den som söker asyl som har den fulla bevisbördan för sin ålder. Det betyder något förenklat att den som inte kan bevisa sin ålder med ID-handlingar eller på annat sätt, kommer att beslutas vara vuxen om det råder tveksamhet.

Som en följd av detta slutade Migrationsverket att göra egna medicinska åldersbedömningar av asylsökande, för att i stället informera den asylsökande om att det finns en möjlighet att själv göra en medicinsk åldersbedömning om vederbörande inte på annat sätt kan styrka sin ålder.

Någon officiell statistik över hur många som skrivs upp i ålder av Migrationsverket finns inte, men mot bakgrund av hur få som kan styrka sin ålder med handlingar torde det vara en relativt stor andel av de sökande.

Eftersom Migrationsöverdomstolen har lagt bevisbördan för ålder på den asylsökande själv, finns det med andra ord ingen som helst logisk eller saklig anledning att kräva att Migrationsverket självständigt skulle göra några medicinska åldersbedömningar.

Hela debatten om medicinska åldersbedömningar har dock fortsatt, till synes helt opåverkad av att det nya rättsläget egentligen gjort debatten rent akademisk inom asylprocessen. Ett problem med ordningen efter 2014 är att utlänningslagen inte är skriven med en tanke på att åldern skulle kunna vara en fråga.

De åldersbeslut som fattas av Migrationsverket kan inte överklagas enligt utlänningslagen. Riksdagens ombudsmän (JO) har därför kritiserat Migrationsverket, senast i april i fjol (JO 6942-2013) och uppmanat verket att godta den ålder som den asylsökande uppger vid ansökningstillfället samt utforma besluten så att de ska gå att överklaga, det vill säga att åldersbeslut fattas när verket fattar slutligt beslut i saken.

Detta leder till det läge som råder i dag. Migrationsverket måste enligt JO som huvudregel ta för gott den uppgift som den asylsökande ger vid inskrivningen, fram till dess att verket fattar ett slutligt beslut i asylärendet. Med tanke på att den genomsnittliga handläggningstiden nu ligger på 15 månader och däröver är inte detta längre rimligt. Stora resurser binds i onödan som skulle kunna göra mycket större nytta på andra håll. Det leder också till att barn och vuxna blandas på boenden på ett sätt som innebär nackdelar för barnen.  

Vidare innebär dagens ordning problem ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Det är inte ovanligt att asylsökande får bifall till sin ansökan om uppehållstillstånd, samtidigt som Migrationsverket beslutar att skriva upp den sökande i ålder. I ett sådant läge kan åldersbeslutet överhuvudtaget inte överklagas, ens om sökanden lyckas få fram handfasta bevis.

Vidare, enligt fem domar som i somras meddelades av förvaltningsrätten i Härnösand, så är lagen i dag utformad så att Migrationsverkets inledande åldersbedömning binder också kommunen för den som är registrerad och anvisad som underårig, även om personen ifråga framstår som äldre än 18 år. Dessa domar är överklagade till kammarrätten, men om de skulle stå sig kan detta naturligtvis innebära problem för kommunerna.

Slutsatsen är att Migrationsverket måste hitta en annan process för hur och framför allt när verket fattar beslut om ålder. Beslutet måste komma så tidigt som möjligt, och dessutom vara rättssäkert och möjligt för den asylsökande att få överprövat. Läget har varit känt under åtminstone två år och det är förvånande att regeringen hittills inte har vidtagit en enda konkret åtgärd.

Den rimligaste lösningen vore att ändra utlänningslagen så att åldersbeslut blir möjliga att överklaga och att verket omedelbart börjar fatta tidiga åldersbeslut. En lagändring tar dock tid.

Det borde därför övervägas om inte verket redan i dag skulle kunna fatta tidiga åldersbeslut som rena förvaltningsbeslut, vilket enligt en tydlig praxis från Högsta förvaltningsdomstolen skulle vara möjliga att överklaga enligt allmänna förvaltningsrättsliga regler. Det skulle också leda till en förbättrad rättssäkerhet för den grupp av asylsökande som i dag inte har den möjligheten.

Regeringen har uppvisat en sällsam oförmåga att hantera frågan, trots att läget har varit känt under flera år. I stället väljer regeringen att vältra över stora delar av kostnaden på landets kommuner från och med nästa år, genom att begränsa ersättningarna för boende. Med tanke på att det samtidigt är staten som också sätter upp reglerna för hur boendet ska vara utformat, och att kommunen är bunden av Migrationsverkets inledande åldersbedömning, är det en synnerligen tveksam logik.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.