Så stärks företagandet i hela Sverige

För att skapa bättre förståelse för hur hela Sverige i praktiken, inte bara i teorin, ska uppleva ekonomisk tillväxt, lanserar Småföretagarnas Riksförbund för första gången ett småföretagarindex. I indexet kartläggs förutsättningarna för små och medelstora företag i Sveriges 290 kommuner. För varje kommun analyseras nio olika dimensioner av företagandets villkor på lokal nivå: lokal marknad, företagsamma per capita, överlevnadsgrad, trygghetsinsatser, kommunal näringspolitik, skolsystem, demografi, välfärdsåtagande samt kapitalförsörjning.

Indexet har högt förklaringsvärde sett till den lokala arbetsmarknadens förutsättningar. De tio kommuner som har lägst betyg i indexet har en öppen arbetslöshet på 15,6 procent, mer än dubbelt så högt som 7,4 procent bland de tio kommuner som har högst betyg i indexet. Nivån av arbetslöshet är 37,4 procent bland utrikesfödda i de tio kommuner som har lägst betyg i indexet, jämfört med 15,0 procent bland de tio kommuner som har högst betyg.

I en tid präglad av stark urbanisering är det i och omkring storstäderna som de bästa villkoren för små och växande företag finns. Stora delar av den lokala handeln i glesbefolkade kommuner har redan lagts ned och risken är uppenbar att online-baserad handel tränger undan ytterligare lokala butiker. Företag verkar inte enskilt utan i ett ekosystem, och det är viktigt att lyfta fram hur detta ekosystem riskerar försvagas i stora delar av Sverige.

Risken är i dag uppenbar att glesbefolkade kommuner utan turismnäring ytterligare faller efter resten av landet. Småföretagarnas Riksförbund lyfter fram fyra konstruktiva förslag för att stärka företagande i allmänhet och i synnerhet i mera glesbebodda delar av landet:

• En omreglering av statlig kapitalförsörjning, så att Sverige liksom Tyskland och flertal andra europeiska ekonomier övergår från dagens bristfälliga system med att statliga aktörer skjuter till kapital till små och växande företag i glesbefolkade kommuner, och staten istället fokuserar på att utfärda kreditgarantier för lån via privata banker.   
• Införandet av lärlingssystem anpassade till små och växande företags villkor. Arbetsförlagt lärande är en effektiv utbildningsform som används flitigt i länder som Tyskland, Österrike, Schweiz och Nederländerna.
• Upprustning av de statliga trygghetssystemen, i synnerhet i mindre folktäta delar av landet. Det är inte rimligt att responstiden för 112-samtal skiljer sig markant inom Sverige. Den som drabbas av olycka, sjukdom eller kriminalitet bör få hjälp från trygghetssystemen, oavsett om denne bor i Sorsele eller Stockholm.
• Införandet av differentierade arbetsgivaravgifter för olika kommuntyper. Påtagliga näringspolitiska reformer, som inte snedvrider konkurrensen inom kommuner, behöver komma till stånd. Ett förslag är att differentiera arbetsgivaravgiften samt egenavgiften, så att det blir lägre i de kommuntyper som har sämst villkor för företagande.

De tre första reformförslagen är högst prioriterade och bör införas snabbt. Differentiering av arbetsgivaravgiften kan vid första anblick verka kontroversiellt. Samma system tillämpas dock med framgång i Norge, och är den mest realistiska reformen för att faktiskt stärka glesbefolkade kommuners ekonomiska bärkraft. Den inslagna ekonomiska vägen, där Sveriges ekonomi på nationellt plan stagnerar medan den i glesbefolkade kommuner krymper, behöver skifta till en företagarvänlig linje.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.