Bostadsrätter

Så stärker regeringen skyddet för bostadsköpare

Utredningen "Stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden" innehåller besvärande brister. Det måste bli lättare för bostadsköparen att bilda sig en uppfattning om en förenings ekonomi. HSB, Riksbyggen och Bostadsrätterna har konkreta förslag på en märkning som underlättar för konsumenten och som regeringen bör införa. 

HSB, Riksbyggen och Bostadsrätterna har länge efterfrågat en modernisering av bostadsrättslagen. Utredningen ”Stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden” är därför efterlängtad och flera förslag som presenteras är bra och bör genomföras. Exempelvis föreslås att reglerna kring bostadsrättshavarens ombyggnationer förtydligas och att enskilda medlemmar kan få styrelsens beslut om ändringsarbeten prövade i hyresnämnden.

Men de avgörande delarna saknas. Nyckelfrågan handlar om bostadsrättsföreningarnas redovisningar. Här finns besvärande brister, som utredningens förslag inte avhjälper. Den stora bristen handlar om hur föreningarna ska trygga det långsiktiga underhållet av fastigheter. Om regeringen går på utredningens förslag konserveras dagens dåligt fungerande system.

Och vi kommer även framöver se bostadsrättsföreningar som visar bokföringsmässiga underskott under lång tid framöver. Vi kommer också fortsatt att se bostadsrättsföreningar som inte bokföringsmässigt avsätter tillräckligt för att trygga underhållet.

Det måste bli lättare att bilda sig en uppfattning om föreningens ekonomiska status. I dag är det svårt att jämföra ekonomin i två olika föreningar vid köp av bostadsrätt. Det kan också vara svårt att för boende att bedöma om den egna föreningen har en bra underhållsplanering.

Men det finns en annan väg framåt. Vi har samtliga haft företrädare som medverkat som experter i utredningen. Där försökte vi få gehör för det branschförslag som arbetats fram av inte bara HSB, Riksbyggen och Bostadsrätterna, utan även av Fastighetsägarna, FAR och SBC. Utredaren valde tyvärr en annan linje.

Branschförslaget går att sammanfatta i ett ord: Framtidsplanera. Med det menar vi att bostadsrättsföreningarna ska upprätta en 30-årig underhålls- och ersättningsinvesteringsplan. Vi är inte låsta vid just 30 år, tiden kan diskuteras.

Vi föreslår även att det genomsnittliga återinvesteringsbehovet ska utgöra en resultatpåverkande post i resultaträkningen. Därigenom blir det lättare att förstå redovisningen för konsumenten, och leder till följande tre effekter:

  • Läsare av en årsredovisning får en bättre och rättvisare bild av föreningens ekonomiska status och vilka ekonomiska utmaningarföreningen står inför.
  • Styrelsen som avlämnar årsredovisningen får ett verktyg att föra resonemang om årsavgifterna, vilka större reparationer föreningen står inför respektive har utfört, samt vilken utveckling av årsavgifterna de använt som beslutsunderlag.
  • Byggnaderna kommer kontinuerligt besiktigas och framtidsplanerna uppdateras och risken för överraskningar minimeras. Det ger mer jämna och förutsägbara avgiftsnivåer.

Framtidsplanering i all ära, för många utanför fackskrået är en årsredovisning ett krångligt dokument. Vi föreslår en förenkling i form av en "kylskåpsmärkning" av föreningens ekonomi, där fem nyckeltal ingår:

  • Årsavgift/kvm
  • Sparande för återinvesteringar (Framtidsplanen)/kvm
  • Skuldsättning/kvm
  • Räntekänslighet: 1 procent ränteförändring av totala räntebärande skulderna motsvarar X procent av totala årsavgifterna
  • Energikostnad: Totala energikostnader/Total boyta

Genom detta skulle fler förstå årsredovisningen. Och vi skapar en tryggare bostadsrättsmarknad för 1,5 miljoner människor. Nu bör regeringen i den fortsatta beredningen arbeta för ett regelverk där redovisningen för bostadsrättsföreningar blir enklare att förstå.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.