Miljö

Så sparar kommunerna miljarder i energikostnader

Potentialen för lönsam energieffektivisering i kommunala fastigheter och bostäder är både stor och oomtvistad. Jämfört med nuvarande besparingstakt skulle ytterligare 31 TWh kunna sparas över en tioårsperiod. För landets kommuner motsvarar det en kostnadsbesparing på närmare 18 miljarder kronor. Nu måste möjligheten till energieffektivisering lyftas högre upp på den politiska dagordningen och ges den tyngd i energidebatten som den stora potentialen motiverar.

Energiomställningen från fossila energikällor till förnybara är en av vår tids största globala utmaningar. Även vi i Sverige står inför en genomgripande förändring av vårt energisystem och från regeringens håll har en parlamentarisk Energikommission tillsatts för att se över den långsiktiga energiförsörjningen.

En lika viktig fråga är hur vi använder den energi vi producerar. För oavsett hur hållbar energikällan är så är rimligtvis den mest miljövänliga energin den energi som inte slösas. Det är därför glädjande signaler vi får från Energikommissionen att de även i sitt arbete ska se över hur vi i Sverige kan jobba med energieffektiveringar.

Svenska kommuner äger närmare 30 procent av alla bostäder och lokaler i landet och är därmed, som kollektiv, Sveriges största fastighetsägare. Tillsammans står de för en energianvändning på närmare 20 TWh (miljarder kilowattimmar) årligen.

Bland dessa kommunala fastigheter finns i dag en stor besparingspotential som både kan mildra klimatpåverkan och spara mycket pengar.

Vi vet att de kommuner som tar ett helhetsgrepp över energieffektiviseringsarbetet i sitt fastighetsbestånd, kan uppnå ungefär 25 procents energibesparing inom två år. De kommuner som i stället genomför löpande åtgärd-för-åtgärd förbättringar, uppnår endast två tredjedelar av detta inom en tioårsperiod.

För en medelkommun med 33 000 invånare innebär angreppssättet en minskad energianvändning på 100 GWh, minskade energikostnader på 60 miljoner kronor och minskade koldioxidutsläpp med 20 000 ton under en tioårsperiod. Svenska kommunerna har inte råd att inte ta till vara på den potentialen. Totalt handlar det om närmare 18 miljarder kronor på en tioårsperiod.

Varför gör då inte kommunerna mer för att minska sin energianvändning och därmed minska både sina koldioxidutsläpp och sina kostnader? Vi har låtit konsultföretaget Profu undersöka vad som hindrar en mer systematisk effektivisering i kommunerna och vad som krävs för att få igång arbetet.

Den viktigaste slutsatsen vi på Siemens drar efter att ha läst rapporten är att det saknats politiskt tryck för energieffektivisering i Sverige. Mer än en fjärdedel av fastighetsförvaltningarna i undersökningen uppger att ökat politisk fokus skulle kunna öka investeringarna i energieffektivisering. I Danmark där frågan haft högre prioritet, både på nationell och lokal nivå, har man redan effektiviserat en stor del av fastighetsbeståndet.

Regeringen har nyligen aviserat en satsning på energieffektivisering av miljonprogrammen. Det är bra att regeringen visar att man ser möjligheterna med effektivisering. Men om hela potentialen ska kunna tillvaratas behövs ett bredare grepp som ger incitament för alla fastighetsägare att energieffektivisera.

Även på lokal nivå måste frågan lyftas från tjänstemännens skrivbord till en politisk diskussion om hur våra gemensamma resurser ska användas. Enskilda tjänstemäns engagemang är viktigt för effektiviseringsarbetet, men bör inte vara avgörande för om arbetet ska komma till stånd. Det krävs en tydlig politisk viljeinriktning.

Det byggs moderna och energieffektiva lägenheter och lokaler runt om i Sverige, men det mesta av vårt bestånd är dels redan byggt och kommer dessutom att finnas kvar många år framöver.

Därför är det viktigt att vi börjar med att ta ansvar för de fastigheter vi redan har byggt. Regeringen har visat att de förstår vikten av detta genom att satsa på upprustningen av miljonprogramsområdena. Men nu måste det även visas på ett lokalt ledarskap runt om i kommunerna. På det sättet kan vi spara både energi, miljö och pengar. Vi har knappast råd att låta bli.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.