EU

Så skapar vi ett öppnare men säkrare EU

EU är ett populärt resmål för miljontals människor från hela världen, och många av dem behöver visering. Samtidigt ökar säkerhetsutmaningarna. Därför presenterar vi i dag en ny och framtidssäkrad viseringsreform, skriver EU-kommissionär Dimitris Avramopoulos.

Antalet ansökningar om EU-viseringar har under perioden 2009–2016 ökat med 50 procent, från 10,2 miljoner till 15,2 miljoner. Det här visar att det blir allt vanligare att resa, framför allt tack vare fler och billigare möjligheter.

Men den geopolitiska miljön har också förändrats drastiskt under de senaste årtiondena och fört med sig nya och snabbt föränderliga migrations- och säkerhetsutmaningar. Vi måste dra lärdom av denna utveckling och anpassa EU:s gemensamma viseringspolitik till den, utan att för den skull göra det svårare att resa lagligt. Tvärtom vill vi i denna tid av global rörlighet underlätta resande för alla dem som kommer till EU för turism, affärsverksamhet eller av familjeskäl.

Därför är vårt förslag att det ska bli möjligt att ansöka om visering längre tid i förväg, att lämna in och underteckna en viseringsansökan elektroniskt och att få svar snabbare genom kortare tidsfrister för beslut. För att korta turistresor ska bli enklare inför vi möjligheten att utfärda viseringar vid de yttre gränserna med hjälp av tillfälliga, särskilda system och på stränga villkor. Tillförlitliga och regelbundna resenärer kommer å sin sida att kunna få en harmoniserad visering för flera inresor som gäller i 1 till 5 år. 

Samtidigt måste vi bli bättre på att kontrollera resenärer och upptäcka de som utgör ett hot. Därför kommer vi inom kort att uppdatera Informationssystemet för viseringar, den databas som används vid konsulat för att bedöma viseringsansökningar. En konsulär tjänsteman bör i framtiden kunna upptäcka omedelbart om en sökande till exempel har inreseförbud, falska handlingar eller är efterlyst för brottslig verksamhet eller terroristverksamhet.

För att det ska gå enklare och snabbare att handlägga fler viseringsansökningar föreslår vi att viseringsavgiften höjs från 60 euro till 80 euro. Det här är ändå mindre än motsvarande avgift för många turistmål på andra håll i världen, men kommer att ge EU-länderna ytterligare 205 miljoner euro varje år så att de kan garantera konsulärt stöd i hela världen.

Slutligen bör EU:s viseringspolitik utnyttjas effektivare överlag i vårt samarbete med länder utanför EU, i synnerhet i fråga om migrationshantering. Många EU-länder har i dag problem med att återsända gripna irreguljära migranter till deras ursprungsländer då de berörda ländernas myndigheter inte samarbetar kring återtagande. En del av de irreguljära migranter som ska återvända är sådana som faktiskt har kommit lagligt till EU med visering, men sedan stannat längre än tillåtet. Därför föreslår vi strängare villkor för handläggningen av viseringar om ett tredjeland inte samarbetar på ett tillfredsställande sätt kring återtagande. 

I en värld som är alltmer rörlig och globaliserad ligger en rättvisare, öppnare och säkrare viseringspolitik i allas intresse, för såväl EU som våra partnerländer och deras medborgare som vill resa till EU. En framtidssäkrad viseringspolitik är nyckeln till ett öppet och säkert EU.

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.