Så ska svensk rymdforskning utvecklas

Rymden fascinerar. Vem har inte sett upp mot stjärnhimlen och undrat om det finns liv därute eller om universum är oändligt? Människans nyfikenhet är grunden för olika typer av rymdforskning, som har gett oss värdefulla insikter i allt från universums uppkomst till mer praktisk tillämpbar kunskap om villkor i extrema miljöer. Detta är en nyfikenhet som förenar människor över gränserna och som gör rymden till ett ständigt pågående fredsprojekt.

Samtidigt har rymden, och de upptäckter som görs där, en allt viktigare roll för det dagliga livet på jorden.

Vi vet att forskning och utveckling inom rymdsektorn är en viktig motor som stimulerar en bred utveckling av nya teknologier och tjänster. Upptäckterna kan dessutom tillämpas inom många områden. Rymdtillämpningar och rymdbaserade system har i dag en central del i olika samhällsfunktioner och näringslivsaktiviteter – exempelvis inom kommunikation, finansiella tjänster, jord- och skogsbruk, miljöövervakning, materialutveckling och transporter.

Svensk rymdforskning och rymdverksamhet är därmed en strategisk tillgång för utvecklingen av kunskapssamhället, för att stärka svensk industris konkurrenskraft och för att möta samhällets behov. Det gäller inte minst frågor om klimat och miljö, men även när det gäller mer tekniskt orienterad forskning och medicinsk forskning. Detta är en viktig grund och ett tydligt motiv för statligt engagemang och höga ambitioner.

Sedan jag tillträdde som ansvarig minister för rymdpolitiken har jag imponerats av det kunnande som svenska aktörer inom rymdsektorn besitter. Detta intryck har stärkts under mitt besök till Kirunaområdet den här veckan. Industri, offentlig sektor och akademi har tillsammans skapat ett rymdkluster i regionen med stora möjligheter.

Det statliga Rymdbolaget bedriver på rymdbasen Esrange en framgångsrik verksamhet, med uppsändning av sondraketer och höghöjdsballonger samt världens största civila markstation för nedtagning av satellitdata. Jag besökte även Institutet för Rymdfysik, utanför Kiruna, vilket är ett framstående statligt forskningsinstitut som spelar en viktig roll i ett antal stora internationella projekt.

Till exempel finns flera instrument från institutet ombord på den omtalade rymdsonden Rosetta som i vintras lyckades sätta ner en landare på en komet efter nära tio års färd genom rymden. Att svenska innovationer når så långt som till yttre rymden är en verklig framgång som visar på stor framtidspotential.

Några av de insatser som jag framöver avser att göra som rymdminister är följande:

• På nationell nivå vill jag se till hur vi på bästa sätt ska använda de strategiska resurser vi redan har och sedan fortsätta utveckla dem vidare. Utredningen för en nationell rymdstrategi har just detta som sitt uppdrag, och jag ser därför med spänning fram emot att ta emot den efter sommaren.

• Som ledamot i statsministerns innovationsråd kommer jag att verka för en diskussion om hur vi bättre kan tillvarata den potential som rymdsektorn besitter för att bidra till att lösa samhälleliga utmaningar och vässa svensk industris konkurrenskraft.

• I mitt arbete som ansvarig minister för högre utbildning och forskning avser jag att framhålla vikten av rymden som inspiration på olika plan för människor, inte minst barn och ungdomar, vilket kan leda till ett ökat intresse för teknik och naturvetenskap.

Regeringen kommer att arbeta för att utveckla förutsättningarna för rymdverksamhet och rymdforskning. Rymdens förmåga att förena och inspirera är något som vi ska tillvarata.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.