Så regeringen tror inte på bredband till alla?

När Post- och telestyrelsen (PTS) tidigare i år presenterade sin bredbandskartläggning kunde vi läsa att två av tio svenskar saknar snabbt bredband som är grunden för att lösa människors vardag och framtidens välfärdstjänster och näringsliv. Majoriteten av dessa hushåll finns på landsbygden där hela sex av tio hushåll saknar tillgång till snabbt bredband. Nyligen presenterade PTS också en annan rapport som bland annat pekade på att det behövs ytterligare 22 miljarder i statligt stöd, utöver det som marknadsaktörerna beräknas investera kommande år, för att nå målet om snabbt bredband till hela landet.

När regeringen presenterade sin budget lyftes satsningen på ytterligare bredbandsutbyggnad på landsbygden fram: Sammanlagt tillförs 650 miljoner kronor till utbyggnaden de närmaste tre åren, vilket alltså endast motsvarar knappt 3 procent av det totala stödbehovet för att kunna nå bredbandsmålet.

Detta duger helt enkelt inte. De otillräckliga satsningarna på digitaliseringen innebär stora problem för stora delar av landet. Enligt de uppgifter PTS redovisar har landsbygden avsevärt sämre utbyggnad av bredband än stad/tätort. Om inte klyftorna mellan stad/tätort och land ska öka ytterligare krävs krafttag från alla inblandade parter.

Regeringen måste använda alla verktyg man har till sitt förfogande. Först och främst handlar det om att de måste avsätta stödmedel för utbyggnaden som står i proportion till den politiska målsättningen. I takt med att avstånden ökar och det blir allt dyrare att koppla upp hushållen minskar intresset och möjligheterna från marknaden att bygga fiber på kommersiell grund. Då måste staten stimulera fiberutbyggnaden ekonomiskt.

Tillståndsprocesserna måste bli snabbare. Branschaktörer som Telia, IP-Only och stadsnät vittnar om stora problem med att få olika tillstånd på plats och hanteras inte dessa fortare än i dag blir detta en bromskloss för fiberutbyggnaden. Byanäten måste få möjlighet att vara med och bygga ut och drifta nät i framtiden.

I takt med att fiberutbyggnaden saktat in senaste året ser vi en ökad debatt om att i stället bygga alternativa trådlösa bredbandsnät i landsbygdsområden. Detta oroar oss mycket. Det får inte bli ett A- och B-lag i Sverige.

På samma sätt som vi för hundra år sedan elektrifierade Sverige genom att bygga elnäten har vi nu alla ett gemensamt ansvar för att koppla upp hela landet med snabbt bredband. Då visste vi inte att vi i framtiden skulle basera det mesta i samhället på elen.

Logiken är exakt densamma när vi nu bygger framtidens bredbandsnät som kommer att möjliggöra tjänster vi inte ens kan föreställa oss i dag. Fibernätet kommer att vara grunden för framtidens service, samhällstjänster och företagande i decennier. Det handlar om att ge hela Sverige möjlighet att leva. Ytterst är det en demokratifråga.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.