Så lyckas vi bygga nya hållbara städer

Sverige behöver över 700 000 nya bostäder fram till 2025. Då krävs både nytänkande och mod. Bostäder och infrastruktur måste samplaneras på ett bättre sätt än idag. Bristande samordning mellan olika beslutsnivåer riskerar att lägga sig som en våt filt över nödvändig stadsutveckling. Och när många bostäder ska byggas samtidigt ska vi ta chansen att bygga inte bara bostäder utan fullvärdiga stadsmiljöer. Städer med människan i centrum, hållbara för framtiden. 

Att bostadsminister Peter Eriksson tillsatt en samordnare, Johan Edstav, för större exploatering och nya hållbara städer är mycket positivt. Han ska fram till sommaren identifiera platser där staten kan ge planerade stadsbyggnadsprojekt som gått i stå en skjuts framåt genom statliga investeringar. Det kan exempelvis handla om infrastruktur som inte finns på plats. Johan Edstav ska också titta på var helt nya hållbara städer kan byggas i Sverige. För att lyckas ser vi ett antal nyckelfaktorer.

• Absolut viktigast för att skapa fler bostäder och hållbara städer och stadsdelar är att stärka kopplingen mellan infrastrukturplanering och bostäder. Därför föreslår vi att en permanent nationell förhandlingsfunktion införs, enligt Sverigeförhandlingens modell. Då kan kommunala, regionala och statliga satsningar samordnas. Näringslivet kan också bidra till finansieringen.

• Idag är ansvaret splittrat. Planeringen av bostäder och stadsutveckling ligger på kommunerna, medan infrastruktur- och trafikfrågor är fördelade mellan kommuner, landsting/regioner och staten. Vi ser stora möjligheter med infrastruktur och bostäder exempelvis längst Svealandsbanan, Nynäsbanan och Stockholm-Uppsala. På samma sätt i Skåne och i Västsverige, exempelvis längst Bohusbanan samt järnvägssträckningarna mellan Göteborg-Borås och Göteborg-Trollhättan.

• Vi efterfrågar långsiktiga politiska beslut om infrastruktur och stadsutveckling, över partigränser och beslutsnivåer. Då kan vi i näringslivet både investera och medverka till hållbara stadsdelar och städer. Kortsiktig mandatperiodsfokus rimmar dåligt med omfattande investeringar.

• Vi vill också se större grepp i stadsplaneringen. Med detaljplanering och marktilldelning av större områden förbättrar möjligheterna för att bygga blandade miljöer och att skapa städer där skolor, förskolor, butiker, kultur och mötesplatser finns på gångavstånd. Med större marktilldelning och digitala planeringsverktyg skapas också förutsättningar för att utveckla riktigt smarta system inom avfallshantering, avlopp, energi och logistik på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt. 

Det är självklart en utmaning att bygga helt nya städer. Farhågor som att de riskerar att sluta som satellitstäder kring storstadskärnor, med bilen som det naturliga transportmedlet, måste tas på allvar. Liksom oron att städer som byggs på kort tid saknar själ och att service, mötesplatser och arbetsplatser kommer att dröja. 

Samtidigt kan nya städer redan från början planeras med människan i centrum, anpassad för gång och cykel med korta avstånd. I en ny stad kan framtidens digitala möjligheter finnas på plats från start. En ny hållbar stad har ett fossilfritt transportsystem och är uppbyggd kring kollektivtrafik. Bilen, självklart elektrifierad, delas och används enbart som ett komplement. Detta är utgångspunkten i ABC-staden 2.0, Activity Based City, ett projekt som Skanska driver tillsammans med Scania, MTR och WSP. ABC-staden är ett koncept som skulle passa in som en lösning på samordnarens uppdrag, där helt nya städer ska byggas. Vi tror att det både är möjligt och nödvändigt att tänka stort och visionärt. 

Sverige växer och behovet av bostäder och nya hållbara städer är stort. Skanska både vill och kan vara med och bygga framtiden. Vi vill se långsiktiga politiska beslut, med samverkan över beslutsnivåer och blockgränser. En stadsplanering med helhetsgrepp och kommuner som delar med sig av erfarenheter om nya sätt att arbeta. Så kan vi tillsammans bygga ett bättre samhälle.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.