Hela nio av tio svenskar bor i en kommun med bostadsbrist. Enligt Boverket behövs en halv miljon nya bostäder till 2025. Vi har en historiskt stor bostadsskuld som har pågått sedan 1990-talet. Nya hyresrätter byggda med traditionella byggmetoder har för höga hyresnivåer för dem med lägre inkomstnivåer. Bostadssegregationen ökar och stänger ute dem som är i störst behov av bostad, särskilt unga.
Byggsektorn står för 20 procent av Sveriges samlade klimatutsläpp. Det är ohållbart om Sverige ska kunna leva upp till målet om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Vi måste bygga bostäder mycket snabbare och med förnybara material, men till lägre byggkostnader. Massiva träbyggnader fungerar som en koldioxidsänka, speciellt i kombination med ett aktivt skogsbruk.
Både Januariavtalet och regeringsförklaringen nämner uttryckligen en ambition att öka trähusbyggandet. Det är bra, men i vårändringsbudgeten och vårpropositionen som regeringen presenterade förra veckan lyser konkreta åtgärder med sin frånvaro. De ekonomiska kalkylerna går inte ihop i det traditionella byggandet och det är dags för nya tankesätt som förändrar våra byggmetoder och arkitekternas syn i grunden.
Tack vare en modern industriell byggprocess har massiva trähus en mycket kortare ledtid än jämförbara byggnader i betong. Bostäderna byggs klara till 96 procent i fabrik, och ett flerbostadshus kan uppföras på bara ett par månader. Denna typ av byggprocess är så tidseffektiv att vi kan svara på bostadsmarknadens behov i realtid. Dessutom är den betydligt billigare. Vi kan färdigställa högkvalitativa flerbostadshus för cirka 60–70 procent av kvadratmeterpriset för flerbostadshus som byggs i betong med traditionell byggmetod.
Den politiska viljan att bygga mer i trä finns. Men vi saknar konkreta åtgärder för att underlätta för dem som kan och vill bygga bostäder i massivt trä. Därför föreslår vi följande:
- Regeringen bör fokusera investeringsstödet för hyresrätter på klimatsmarta materialval. I vårpropositionen från den 10 april skriver regeringen att de avser att återkomma om investeringsstödets utformning. Genom att fokusera stödet så att det ännu tydligare premierar klimatsmarta materialval som massivt trä skickar man en viktig signal om vikten av hållbart byggande.
- Kommunerna bör ställa krav på ett hyresnivåtak vid markanvisning för nybyggda hyresrätter. Eftersom industriellt trähusbyggande är betydligt billigare per kvadratmeter skulle ett krav på hyresnivåtak i markanvisningen tydligt premiera flerbostadshus i trä. Det skulle möjliggöra framför allt för fler unga att komma in på bostadsmarknaden.
- De kommunala bostadsbolagen bör underlätta för små och medelstora aktörer att delta i deras ramavtalsupphandlingar av byggaktörer. Trähusbyggare är ofta betydligt mindre än de traditionella byggaktörerna. Kommunerna bör därför underlätta för små och medelstora företag att delta i ramavtalsupphandlingarna för byggaktörer, genom att exempelvis efterfråga större variation i boendeform, materialval och estetisk utformning.
Tillsammans måste politiker och byggbranschen kraftsamla för att ändra vårt sätt att bygga i grunden, där billig, tidseffektiv produktion och förnybara byggmaterial står i centrum. Sverige kan lösa bostadskrisen utan att förvärra klimatkrisen.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
