Debatt
Skatter
26 september 2019 kl 05:00

Så lockas akademikerna hem till landsbygden

Skatteutjämningen rår inte på de ungas flykt från landsbygden. Se i stället till att alla regiondelar får högskoleutbildning och att studielån avskrivs för akademiker som flyttar till landsbygden, föreslår C-politiker i Linköping och Eda kommun.

Det här är en opinionstext

De 2,5 miljarder kronor som aviserats av regeringen till landsbygdskommunerna i norra och västra Sverige har fått hård kritik. Skatteutjämningssystemet skapar olyckliga konflikter mellan kommuner. Det premierar heller inte de kommuner som verkligen arbetar med att höja effektiviteten i de kommunala verksamheterna. I dagsläget är ändå systemet nödvändigt, och vi vill gärna tolka de 2,5 miljarderna som myrsteg i rätt riktning.

För att människor ska kunna ha någotsånär lika livsmöjligheter oavsett var man växer upp krävs dock helt andra åtgärder. I snart sagt alla kommuner utan högre utbildningsanstalter sker en flykt av ungdomar till högskoleorterna. Särskilt tydligt är detta bland unga kvinnor. På utbildningsorten träffar studenten någon, bildar familj och blir kvar där. Detta innebär att en lång rad kommuner i Sverige i dag står för kostnader för förskola, skola och gymnasieskola, medan skatteintäkterna från dessa personer sedan inkasseras i de orter som har universitet och högskolor. Skatteutjämningssystemet kompenserar bara i liten grad för detta. Mindre kommuner får därmed också svårare att hitta välkvalificerade lärare till sina skolor.

På lång sikt finns bara förlorare i denna utveckling. I kommunerna långt från högskoleorterna sprider sig lätt en utbildningsfrämmande kultur, och antalet akademiker på landsbygden minskar. De orter som har universitet och högskolor kommer å sin sida på sikt inte få det tillskott av ungdomar från landsbygden som krävs – eftersom denna landsbygd inte längre förmår ge sina studiebegåvade ungdomar de grunder som krävs för högre studier.

För att vända denna utveckling krävs framför allt tre förändringar.

För det första behöver alla regiondelar i Sverige få högskoleutbildningar. Behovet av förskollärare, lärare och sjuksköterskor är stort i Sverige. Ett mer finmaskigt nät av utbildningsorter inom dessa discipliner skulle också lösa viktiga knutar i landets behov av ny arbetskraft inom viktiga sektorer.

Åtgärd nummer två är att studielån avskrivs efter ett antal år för akademiker som flyttar till landsbygden. Motivet för nyexaminerade akademiker att flytta ut kanske är en blandning av längtan att bedriva friluftsliv i vacker natur och planering att flytta tillbaka till storstaden när studielånen är avskrivna. Men så hittar barnen kompisar, arbetskamraterna är ännu trevligare än man trott, nya vänskapsband knyts och så vidare.

För det tredje krävs att staten klarar av att inte bara investera i nya stambanor till kontinenten, utan också i banor som ger möjlighet för fler att dagspendla in till större orter. Ett oss närliggande exempel är Karlstad, där Värmlandsbanan i dag har stora brister. Den dag denna bana är renoverad och upprustad skapas möjligheter för långt fler i kommuner som Arvika och Eda att dagspendla in till Karlstad och Oslo.

Dessa förslag kan framstå som dyra. Vi menar att alternativen är dyrare. Våra förslag innebär att de stora universiteten och högskolorna säkrar sin framtida försörjning av nya studenter. Våra förslag innebär också att skatteintäkterna i landsbygdskommunerna kommer att öka, och att behovet av konfliktskapande utjämningssystem minskar. Våra förslag innebär att den svenska staten markerar sin närvaro och sitt engagemang i hela Sverige. Men framför allt innebär förslagen att människors livsmöjligheter skulle öka och att landsbygdsbefolkningen lojalitet med det svenska samhällskontraktet skulle stärkas.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.