Debatt
Forskning
11 december 2015 kl 10:45

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Så läggs grunden för framtida nobelpristagare

Landstingen är bara en kugge, men det är likväl viktigt att hålla den välsmord för att driva den medicinska forskningen framåt. Ytterst gagnar det allas vår hälsa, skriver forskningslandstingsrådet Peter Carpelan (M).

Det här är en opinionstext

Peter Carpelan
personallandstingsråd (M), Stockholms läns landsting

När Nobelprisen för 2015 utdelades den 10 december gick Kemipriset till bland andra svensken Tomas Lindahl, som disputerade vid Karolinska Institutet 1967. Som forskningslandstingsråd i Stockholms läns landsting finns det många skäl att vara glad och stolt över priset. Men det finns ingen anledning att nöja sig med att gårdagens disputerade får pris 2015.

I stället ska vi nu när festyran har lagt sig fortsätta och utöka arbetet för att se till att dagens studenter och forskare får de rätta förutsättningarna för att vinna morgondagens Nobelpris.

Samma dag som Kemipriset tillkännagavs tidigare i höst invigdes CIMED, Centrum för innovativ medicin, på Karolinska Institutet i Huddinge. Detta var ett led i Alliansens budgetsatsning på 80 miljoner om året för att utveckla och förbättra forskningen i Stockholmsregionen. Syftet med just CIMED är att snabbare implementera forskningsresultat i vården så att kvaliteten ökar för patienterna. För det är viktigt att komma ihåg att de framsteg som belönas inte bara är av akademiskt värde.

Såväl kemipriset som medicinpriset har i år omvälvande konsekvenser för vården av stora patientgrupper. Att föra ut forskningsresultat från laboratorierna till behandlingsrummen är en viktig uppgift för alla som arbetar inom vården.

Även projektet 4D, som inriktar sig på fyra stora diagnoser (artrit, bröstcancer, diabetes typ II och hjärtsvikt), fyller flera syften. Det är inriktat på att skapa bättre förutsättningar för forskning och vård att samverka. Forskarna får möjlighet att följa upp sin forskning i en unikt stor grupp av patienter under lång tid, samtidigt som forskningens resultat snabbt kan användas i sjukvården. Med 4D-satsningens tydliga patientperspektiv är det viktigt att understryka att forskningen också behöver patienterna. Fler behöver delta i kliniska prövningar för att forskning alls ska kunna bedrivas.

Hela den sjukvårds- och forskningsstruktur som nu växer fram, såväl runt Campus Flemingsberg som i Hagastaden med Nya Karolinska Sjukhuset som nav, innebär att vi i Stockholms län skapar fantastiska mötesplatser för forskning, utbildning och hälso- och sjukvård. Vi vill se mer av den kreativa miljö som uppstår i samverkan mellan vårdverksamhet och den forskning som bedrivs av såväl medicinteknisk industri som våra akademiska lärosäten – inte bara inom medicin, utan också vid exempelvis Stockholms Universitet och KTH.

För att skapa en forskningsmiljö för framtida Nobelpris, bör vi också utveckla de databanker där vi redan ligger långt framme. En integration mellan Stockholms medicinska biobank och den kliniska prövningsverksamheten skapar unika förutsättningar för forskningen. Sverige kan ta ledartröjan i detta arbete med våra världsunika patientregister. En självklar del i ett sådant projekt är att säkra den personliga integriteten för patienterna.

Vinsterna för patienterna, för sjukvården och för vetenskapen kan bli enastående om vi gör det möjligt att bedriva vidare forskning kring den kunskap och information som vi faktiskt redan har tillgång till.

Landstinget är bara en kugge i ett stort maskineri när det gäller att skapa förutsättningar för vetenskap och forskning. Hela utbildnings- och forskningsväsendets förutsättningar, den akademiska friheten, lagstiftningen kring patent och mycket annat påverkar möjligheterna att bedriva banbrytande och prisvinnande forskning. Ytterst är det nämligen allas vår framtida hälsa som har mest att vinna när den medicinska forskningen gör vetenskapliga framsteg och Men vi tar vårt uppdrag att hålla denna kugge välsmord på största allvar.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 11 december 2015 kl 10:45
Uppdaterad: 11 december 2015 kl 13:27

Skribent

Peter Carpelan
personallandstingsråd (M), Stockholms läns landsting