Högskolans kvalitet Hela debatten

Så kvalitetssäkras högre utbildning, ministern!

Det är inte ett nytt kvalitetssäkringssystem som lyfter kvaliteten vid landets universitet och högskolor – för detta krävs att man satsar på universitets- och högskolelärarna, skriver två företrädare för Lunds Universitet med anledning av ett förslag från Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Statsrådet Helene Hellmark Knutsson presenterade före jul ett nytt system för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av högre utbildning (Skr. 2015/16:76). Utbildningens kvalitet ska härmed lyftas och studenterna ”ska veta att de går en utbildning som håller hög kvalitet”. Ministern menar att kvalitetssäkringssystemet kan bidra till att Sverige blir en ledande kunskapsnation.

Detta är en naiv hållning som blundar för problemen inom högre utbildning. Det är inte ett nytt kvalitetssäkringssystem som lyfter kvaliteten vid landets universitet och högskolor – för detta krävs andra åtgärder, framför allt att man satsar på universitets- och högskolelärarna. Hur gör man det? Vi har två förslag.

1. Utgå från lärarnas kompetens!

I dag präglas kvalitetsarbetet vid lärosätena av att ledningar och administratörer uppfinner system och direktiv som skickas ”nedåt” i verksamheten för att till sist hamna på redan ansträngda lärares bord. Vidare tycks det bland företrädare för högskolesektorn och studentkårerna finnas en utbredd bild av att lärare prioriterar forskning framför undervisning, att de inte vet hur man undervisar studentcentrerat och att det därför behövs en ”pedagogisk revolution” inom högskolan.

Detta är inte en bild som vi känner igen. Tvärtom menar vi att högskolesektorn domineras av pedagogiskt kompetenta lärare, som under rätt förutsättningar är kapabla att upprätthålla och utveckla utbildningens kvalitet. Kvalitetsarbetets utgångspunkt bör vara lärarnas professionella kunskaper och erfarenheter.

Ett sätt att ta vara på kompetensen är att låta lärosätena anlita examinatorer från andra universitet och högskolor. Examination är den grundläggande formen av kvalitetssäkring, men i dag är den en intern angelägenhet för varje lärosäte. Då lärosätenas anslag delvis baseras på antalet godkända studenter (den så kallade genomströmningen) befinner sig lärarna i en ”gisslansituation” som motverkar upprätthållandet av kvalitet. Situationen har förvärrats ytterligare när riksdagen nu avskaffat den kvalitetsbaserade resurstilldelning som utgjorde en motkraft till det kvantitativa prestationsmåttet. Ett system med externa examinatorer skulle lösa detta problem.

2. Ge lärosätena resurser för att kunna använda lärarkompetensen!

De resurser som statsmakterna avsätter till högre utbildning är helt otillräckliga. Tilldelningen av medel bygger på beräkningar från 1950-talet, och anslagen har urholkats inte minst på grund av produktivitetsavdraget. Lärosätena förväntas effektivisera sin utbildningsverksamhet och därmed reducera kostnaderna, men så fungerar det inte i verkligheten. I stället har följden blivit att lärosätena har allt mindre pengar kvar till undervisningen – och att studenterna får allt mindre tid med sina lärare.

Till detta kommer att högre utbildning i dag bedrivs på ett annat sätt än för ett drygt halvsekel sedan. Det behövs ordentliga nya beräkningar av vad utbildningar faktiskt kostar och en motsvarande tilldelning av resurser. En regering som säger sig värna om högre utbildning borde börja med att göra en sådan genomlysning.

Det talas ofta om att högskolepedagogiken måste vara studentcentrerad. Det är bra. Vi menar att det är lika viktigt att arbetet med kvalitet i den högre utbildningen är lärarbaserat. För att det ska bli verklighet behövs en perspektivförskjutning och verkliga ekonomiska satsningar. Genom dessa åtgärder kan vi få en utbildning som håller hög kvalitet. Är våra beslutsfattare beredda att medverka till att de kan genomföras?

LÄS ÄVEN övriga inlägg i denna debatt: 

Hellmark Knutsson: Vi stärker både kvaliteten och lärarna

Svenskt Näringsliv: Regeringen missar målet för högre utbildning

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.